Skoene et al memoria

Jag har alltmer kommit ifrån det här med att saker ska vara perfekta. En gång i min ungdom var det definitivt något jag strävade efter. Att vara noggrann och strukturerad. Det klingade så vackert i mina öron det där med ordning och reda och att allt man gör det ska göras ORDENTLIGT! Och jag har nog haft vissa drag av pedanteri och uthållighet/envishet/enkelspårighet/autism ja lite hur man väljer att se på det även upp i vuxen ålder. Men jag har tröttnat på det där mer och mer för varje år. Visst finns det mycket här i livet som kräver hårt arbete och uthållighet. Men det är nånting med det där att forcera saker som jag inte gillar. Jag såg en film härom veckan som jag Verkligen gillade - A Serious Man. Den öppnar med ett citat av Rashi som säger det som jag vill - Recieve with simplicity everything that happens to you. För mig handlar det om att inte behöva styra sitt liv så hårt. Och i skapandet, att det blir vackrare när man inte anstränger sig för mycket. Det är då det kan bli riktigt bra! Det var Hanna som lärde mig förstå detta. Tack för det. Och det andra.

Två saker har jag saknat på sistone. Det ena är ett schampo med band att hänga runt halsen så jag inte glömmer kvar flaskan i duschen på gymmet Det andra är ett par snygga men framför allt funktionella vinterskyddsglasögon så jag slipper kisa så våldsamt när det är kallt och snöyra. Inte skidglasögon så stora och klumpiga. Men inte goggles. Mer som ett par vanliga solglasögon fast transparenta som smiter åt. Hellre nått sånt än en mobiltelefon med beröringskänslig bakgrundsanimation. Men det är just när det snöar och blåser man kunde behöva lite extra utrustning. Vinter och snö har jag inget emot. Dessa gigantiska snöhögar och drivor och ljuset ja ljuset och gnistrande iskristaller, påpälsade pimpelfiskare och folk som åker längdskidor. Två skidturer på Nydalasjön har det blivit hittills i år. Och trots flera veckor av -20 så var det faktiskt slask och vatten under snön på Nydalasjön på vissa ställen. Mycket märkligt och oväntat men jag kan tänka mig två alternativa förklaringar. Antingen har isen brutits upp av att vattennivån har ändrats. Eller så har snön fallit så tjock att den isolerat mot kylan. Mest sannolikt en kombination av båda alternativen.

Det här med kosten har intresserat mig lite extra på sistone. Jag har aldrig varit så noga med vad jag äter och är det inte nu heller men det har varit värre. Under studietiden var taktiken att maximera intaget av kolhydrater för att hålla mig vaken och jag levde på bröd, pasta, risifrutti och cola. En kebab när det skulle lyxas och kanske en och annan liten vilsen frukt. Men inte mer än så och kroppen kan ju inte ha varit nöjd alls! Sömnbrist, näringsbrist och brist på motivation att göra någonting åt det. Numera ser jag till att få den sömn jag behöver och äter väl ungefär så som jag tycker att jag borde. Men ibland funderar jag på vad som egentligen är en bra kost och vilka goda råd man ska följa. Självklart beror det på vem man är och vad man har för mål, men för mig som är fullt frisk och tränar ganska mycket, vad ska jag äta? Annika Dahlqvist har skapat en intressant diskussion med sin LCHF-diet och jag köper en del av hennes resonemang. Jag tror som hon att intaget av kolhydrater bör minskas. Jag tror fett är en bra energikälla som ger långvarig mättnadskänsla. Jag tror kroppen kan ställa om till en kost med minskat sockerintag. Men jag tror man kan behöva extra kolhydrater när man tränar och gärna direkt efter träning. Jag tror man ska äta ofta. Jag tror att frukt innehåller mer som är nyttigt än onyttigt (fruktos) om man inte har några medicinska problem (fetma, diabetes). Och grönsaker, de flesta äter för lite grönsaker. Jag tror det finns mycket nyttigt i grönsaker som inte är vitaminer och mineraler. Jag säger att jag TROR allt detta därför att allt bygger på något så luddigt som sunt förnuft och vad jag har läst, och dom som skriver och vet nått om näringslära verkar inte vara överens. Är naturligt mättat fett det bästa eller bör man få i sig ungefär lika delar enkelomättat, fleromättat och mättat? Är våra kolesterolvärden en obetydlig riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom? Inte om man ska tro Sjukvårdsrådgivningen. Nåja, den som lever får se. Kanske. Mörk choklad är iallafall nyttigt, det är jag övertygad om! Massor med antioxidanter!!!

Nu när jag har kommit igång och börjat träna oftare så kändes det som läge att bli mer systematisk. Så jag skaffade ett konto på FunBeat där man kan planera och följa upp träningen ordentligt. En riktigt trevlig tjänst det där, och det är gratis! Numera för jag in all min träning där. Jag blir definitivt mer motiverad om jag har några mål att jobba mot.

På filmfronten kan jag ju berätta att jag har sett mitt livs två sämsta filmer - en turkisk och en brasiliansk Star Wars! Alltså WOW! Dessa filmer har helt förändrat mina referensramar.

Har börjat på ett nytt litet hobbyprojekt nämligen ett program för att skriva minnesanteckningar och listor. Ungefär som man använder post-IT, fast på datorn och mobilen. Det finns såklart redan program som bygger på samma idé men inget som fungerar som jag vill så då får man lov att knåpa ihop det själv. Det ska bli den ultimata kom-ihåg-lappen - NoteToSelf!

Till veckan far jag på konferens om E-hälsa i Luleå. Och så ska jag börja en danskurs i bugg. Jag kan just ingenting om dans. Just därför

When the truth is found to be lies
and all the joy within you dies

then what?

Från filmen A Serious Man. Helskön film!

Det har varit perioder i mitt liv då jag funderat på vem jag är och vart jag är på väg någonstans; den senaste tiden har inte varit en sådan period! Nej tvärtom har det varit full rulle utan reflektion och det har faktiskt varit väldigt skönt. Att bara leva! Det är inte så bara! Och göra saker jag tycker om. Allt i enlighet med mina top-5 meningen med livet. Enda invändningen jag har är att tiden har gått så himla fort på sistone, jag har ju knappt hunnit förbanna mig över mörkret i november som jag brukar! Men få se nu, vad har jag gjort egentligen sen jag skrev senast för drygt fyra månader sedan:

Ok, jag skulle definitivt mörka om jag inte skrev att jag har tränat ganska mycket denna höst. Jag har börjat träna Sport Ju-Jutsu på IKSU och graderat till gult bälte. Sport Ju-Jutsu är en modern stil av ju-jutsu som innehåller slag och sparkar, kast och nedtagningar och markkamp med lås och strypningar. Jag gillar det skarpt! I december var vi på IKSU-fighten och hejade på och som avslutning på säsongen gick vi på MMA-gala Battle Of Bottnia och efterföljande fest hos Anna och Markus.

Även klättringen har gått framåt rejält, det har blivit 2-3 klättringspass i veckan ungefär. I september när det ännu var behagligt att klättra utomhus var vi en sista sväng till Vallberget (Markus, Marcus, Ola, Annika, Therese). En annan dag till I20-stenen men den kändes riktigt elak och svår så det ska bli spännande att komma tillbaka till våren och se om det går bättre. Jag och Annika har även varit på Blåberget och gått en tvådagars kurs i klippklättring där vi bl.a. fick lära oss att sätta egna säkringar och bygga standplatser. Riktigt kul och härligt att klättra på en 60-meters vägg! Gissa om jag längtar efter sommaren nu! Tills dess får jag hänga på inomhusväggen. I november anordnades Umeå Total Boulder 2009 och då var jag med och tävlade. Man fick 4 timmar på sig att klara så många som möjligt av 36 olika problem. Jag fixade 21 st vilket kändes som en helt ok insats och mina armar och händer var helt slut efter det. På kvällen fest och prisutdelning på Carlshem. Senaste månaden har Åsa tagit upp klättringen igen och det känns bra att ha en så duktig klättrare som kan coacha mig lite. Klättringen har gjort träning så roligt, man har ett mål med att bli starkare och kan mäta sin utveckling i form av olika problem på klippor och klätterväggar. Och så är det kul att surra med folket runtomkring.

Uppladdningen inför Lidingöloppet började på allvar ett par månader innan loppet. Då sprang jag 2-3 rundor i veckan, i Gammliaspåret, runt Nydalasjön och på IKSU. En vecka före loppet så sprang jag två mil i det backiga gammliaspåret och allt kändes bara bra. Sen var det så typiskt att jag skulle sträcka mig ganska rejält i låret på ju-jutsuträningen och dessutom började jag känna mig förkyld. Nåja, jag skulle i alla fall ha nått att skylla på om det gick dåligt tänkte jag. Men det gjorde det inte. Lidingöloppet gick alldeles utmärkt och jag är mycket nöjd med min tid 2.58! 3 mil är ju det längsta jag har sprungit och det kändes så skönt att jag inte fick några problem med knän eller ont någonstans. På kvällen firade jag, Max, Albert och Jonas med en krogrunda och fyllde på våra uttömda energidepåer med öl. Nästa strapats får bli en maraton sa vi! Ja, vi får väl se

Tisdagar och torsdagar har vi sett på film under hösten, helt underbart att ha möjlighet att se så mycket film! En hel massa udda filmer med B-filmsklubben, och en del intressanta filmer på bio Marx har det blivit. Några filmer som jag särskilt minns och kan rekommendera är The Quatermass Xperiment, Mannekäng i rött och Waltz with Bashir. Passa även på att se The Star Wars holliday special om du inte fick nog av Chewbacca i de andra Star Wars. Jag har blivit rätt less (och kräsen) när det gäller high concept hollywoodrullar så jag försöker hellre se filmer som har något annat att erbjuda; ett annat filmspråk, utlänska filmer, gamla filmer, kortfilmer. Ja vad som helst som kan överraska och beröra mig! En hel del skön musik har också avlyssnats. Jag har varit på Dream Theater-konsert på Hovet i samband med Lidingöloppet och det var så satans bra! Ett av mina främsta favoritband sedan gymnasiet och i år fick jag se dem både på Hovet och på Sweden Rock Festival vad mer behöver man här i livet!? Kanske inte så mycket men jag har ändå passat på att gå på lite mer kultur när det dykt upp nått här i stan. Duo Renault/Knutsson & Lisa Lestander i Studion var riktigt bra! Likaså julkonserterna med Kraja och Ranarim på stationscafét. Lars Winnerbäck-konserten i Gammliahallen var väl inte min grej riktigt. Men Echange (Susanne Jaresand) på Norrlandsoperan var riktigt intressant - dans till symfoniorkester samt duktiga solister. Nu ser jag fram emot folkmusikfestivalen som är i slutet av februari här i Umeå. Mitt eget musikskapande ligger väl lite på is kan man säga. Jävligt tjock is! Funderar på att börja sjunga i nån kör igen, det vore roligt.

Innan snön och kylan tog byn i besittning så besökte jag och Jenny några av de fränaste geocacharna här i stan. Först gjorde vi ett försök på Cache Of Death. Det börjar med att man ska ner under marken och leta i en grotta efter några siffror. Mmmkay, ett skyddsvärn… en bälg… några gamla burkar. Men inga siffror. Eller? Va!? Jo efter ett tag fanns det siffror också. Åkte vidare med bilen till nästa anhalt, en riktigt djup damm! Kall var den också. Vi hoppade i och dök och huttrade ikapp men fick ge oss efter en stund för det hade hunnit bli mörkt så vi skulle ändå inte hitta vad vi sökte. Denna gång. Men vi kom tillbaka en annan dag, solen sken (nja, inombords möjligen) och träffade helt osannolikt två andra geocachare som just hade varit i plurret och dykt. Av alla ställen, just denna dag, på en av de knepigaste cacharna i Umeå! Osannolikt! Denna gång gick det bättre, sikten var klar och vi behövde inte dyka riktig hela vägen ner (ca 8 meter) för att läsa av koordinaterna. Sista anhalten var en klätterövning på ett gammalt brofundament vid Brännland. Tillsammans med Skarek och Skattjägarna tog vi det sista steget med slingor, sele och rep. Sedan satt vi där uppe en stund, månen sken och älven brusade. Detta var min födelsedag! En annan dag klättrade vi i träd för att ta en multicache som heter C-träden. Vi ramlade inte ner och bröt benen en endaste gång! Och när man inte bryter benen, ja då får man…. prinsesstårta!!!

För att balansera upp det här frisksportiga levernet och all denna motion så har jag försökt festa så ofta som möjligt när tillfället har erbjudit sig, så det har blivit rätt mycket sånt under hösten. Fast det är väl inte så mycket att skriva om kan jag tycka - ölande, surrande, dansande, rumlande, bus och godis! En morgon dock, vaknade jag med kläderna på och kände ett allmänt välbehag, ända tills jag insåg att jag inte kom ihåg NÅGONTING av min utekväll från det att jag gått in på krogen. Sluta lägg rohypnol i mina drinkar!!!

Julen firades i Lidköping detta år och jag lade min hatt hemma hos moder Britt-Marie. Jag har faktiskt inte varit där på julen sedan 2004, vi har ju firat i London eller haft folk på besök här i Umeå några år. Så halva julafton var jag med morsan och vi smaskade i oss både det ena och andra på julbordet och punschgröt till frukost. På kvällen träffade jag farsan och Anette sen åkte vi ut till hennes föräldrar. En dag åt jag middag med min halvbror Peter med familj. Det var kul att se honom för vi känner inte varandra. En annan dag med morbror Per och hans familj. Det var väldigt trevligt att träffa den lilla släkt jag har kvar. Lidköping bjöd även på en del shoppande, träning, festade men även slappande tack och lov. Träffade Linus och körde rc-helikoptersimulator (Phoenix), Klättrade på Sirius minimala klättervägg med Mattis (Karin, Mattis, Hugo sjuka hela julhelgen de stackarna), spelade ett grymt kul filmfrågespel med Martin (Scene-IT), festade med Carl, Tobbe, Marcus m.fl. Ja, nått åt det hållet var min jul 2009. Nyåret firades in först i badtunnan sen på Tomtebo med Annika, Johanna och Anja. Där bjöds på riktigt god mat (laxtoast, porterstek, ungsbakade grönsaker mm och marängsviss dessert, snask, vin och annat hälsofrämjande. Lyxigt dukat var det också, Anja hade så fint hemma hos sig. Några nyårslöften för 2010 då? Bara ett - att leva livet medan det fortfarande finns kvar!

Lite annat som har hänt… fått min cykel stulen, köpt en ny och hittat igen den gamla en månad senare! Fixat vapenlicens, vapenskåp och bössa. Planeringsdagar i Skeppsvik med jobbet. Nämnde jag att jag har tränat en del också? Men kyssarna då, var kommer dom in i berättelsen? Ingenstans! Men man hoppas ju

Vore du en våg
och jag själv dess strand
jämt jag på dig såg
tänk vad kyssar då
dag och natt att få
av dig lilla våg

trad. efter Alida Grönlund, Villhelmina
arr: Linnea Nilsson. framförd på min stereo.

Semestern är över och sommaren lider mot sitt slut. In träder vardagen och jobbets hårda slit. Men vet du, det är inte så jag ser det. Det är inte så det känns! Nej jag hoppas på många fina dagar i september då jag kan flexa ut tidigt och hitta på något kul. Många vackra höstfärger i oktober, och sen när första snön äntligen faller och allt blir så ljust igen -det längtar jag efter! Ok november, jag erkänner, du är inte min favorit. Men om jag bara kan låtsas att du är en nedsläckt biosalong och jag njuter av dig som en lång och bra mastodontfilm så ska vi nog ta oss igenom, vi brukar ju fixa det där. Nej det känns inte så tungt att semestern är över och det ser jag som ett bra tecken på att jag trivs med mitt arbete. Egentligen skulle syrran i London ha kommit på besök och jag skulle ha varit ledig en vecka längre men det blev tyvärr inställt. De missade flyget pga en trafikolycka som hindrade trafiken till flygplatsen och det gick inte att boka om hela resan. Så jag började jobba en vecka tidigare än planerat och sparade en semestervecka så att vi kan träffas i nått varmt land över jul/nyår istället. He ble bra de mä! Det har varit en skön sommar och jag har hunnit träffa många av vännerna och gjort en hel del kul saker…

Åkte till Lidköping ett par veckor i vanlig ordning. Där var det full rulle. Plockade svamp med morsan och Lisbeth. Sov över i sommarstugan ett par nätter hos farsan och Anette. Klättrade berg (Billingen, 300m) och geocachade med Mattis. Grillade och gick på fest med Karin. Körde radiostyrt flygplan med Linus som krashade sin helikopter. Träffade Magnus och kollade på huset som han senare köpte. Sköt hagelbössa och salongsgevär med Erik. Joggade och spelade tennis med Christian. Geocachade och åkte på fisketur med Martin. Efter Lidköping åkte jag en sväng till Göteborg och hälsade på Angela och Martin. Vi hade tänkt gå ut någonstans men blev kvar på vår förfest och satt och snackade på verandan till 03, helmysigt! Annars softade vi mest. Satt på filt i slottsskogen och surrade och åt skräpmat. Satt på filt i kungsparken och surrade och åt skräpmat. Sen tog jag mitt pick och pack (förutom jackan och digitalkameran som jag glömde kvar på tåget… men de hittade så småningom tillbaka) och tog nattåget hem till Norrland. För det är faktiskt så det känns numera, hem.

Semesterveckorna i Umeå spenderade jag till stor del på klättervägg eller klippor, på badstranden eller på joggingturer runt Nydalasjön. Lyssnat på musik, läst, pillat mig i naveln. Det sistnämnda är ett av det viktigaste och något som man inte får slarva med när man har semester. Jag har nog slarvat lite där kan jag känna. Men jag är glad ändå!

What else is new? Jo, ääääntligen har jag och Annika klarat ljudcachen vid Grössjön! På femte försöket (och det är ju ett litet projekt bara att ta sig ut dit) lyckades vi para ihop fågelljuden, bilderna och fågelnamnen så att vi fick ut koordinaten som ledde oss vidare till slutcachen. Hur mycket mygg och bromsar som helst!! Utomjordingarna som observerar oss måste tro vi är galna, men kul är det! Har även blivit några segelturer med Markus ut i Holmsund skärgård (umm, typ 3 öar plus en säl) där vi också har letat rätt på några gömmor. Det var hur gött som helst att ligga där på de släta klipporna och samla solstrålar. Som en skål med godis för minnet och själen! Mmmm godis…

Årets Visfestival på Holmön var en ganska blöt men gemytlig tillställning. Förutom att njuta av Glesbygden, Sofia Jannok m.fl. så hyrde jag och Jonas uppblåsbara cyklar och gjorde en tour de Holmön. Vi handlade lite smaskens på lantbutiken, tog några geocachar, fotade björnbajs (alltså med kameran, inte skon). Träffade även ett riktigt glatt och trevligt gäng som var våra tältgrannar och umgänge under helgen. Hoppas vi ses där igen nästa år! Jonas dök upp några dagar före visfestivalen. Vi var ute och åt på Costas med Marie från WBN. Spelade tennis en dag. Geocachade lite och jag träffade Jenny som har tagit över 400 cachar, imponerande! Själv hade jag tagit ca 15 cachar på 8 år fram till i våras, nu har jag tagit 34 st. Men det är inte antalet som räknas utan vad man gör med den, umm, nått sånt var det, tror jag.

Efter alldeles för många timmar av upphetsning, vrede, ångest, finlir, reparationer, ominstallationer, va-i-luren, WM5 suger stenhårt, dra åt helvete telefonjävel, så bestämde jag mig för att köpa en ny mobiltelefon! Det blev en W715 Walkman från SonyEricsson. Man kan varken editera windowsregistret eller ställa in hur fonterna ska kantutjämnas, men man kan ringa med den och höra vad polaren säger! Och man kan messa med den utan att få träningsvärk i handen av att klicka sig igenom onödiga menyval. Enkelhet och användarvänlighet - ja tack! Något annat som drev mig vansinnig var att min (nya) dator började gå segt som kylslagen sirap! Så småningom krashade även hårddisken men det gick få igång den igen och rädda filerna och sen installerade jag om Vista på en ny 1TB hårddisk. Mitt tålamod för saker som strular har minskat avsevärt på senare år. Livet är kort nog som det är!

En dag var jag och spelade paintball med Per, Daniel och ett 15-tal andra. Det var askul och löjligt adrenalinframkallande! Även om det är på låtsas så vill man ju verkligen inte bli skjuten, vill inte! Det blev mest capture the flag förutom sista matchen då vi körde alla mot alla och att träff inte är dödande. Däremot kan det göra lite halvont så man gav sig av den anledningen. Detta vore kul att göra med jobbet nån gång.

På tal om skytte fast av helt annan karaktär -jägarexamen har gått finfint! Vi klarade teoriprovet på första försöket. Jag och Urban har även skjutit upp för kulgevär så nu får vi köpa bössa och ut och panga! Nu återstår bara uppskjutning för hagelgevär sen är vi klar med allt. Det har gått väldigt smidigt det där.

Och så något väldigt tråkigt. Chefen på mitt jobb har varit svårt sjuk av lungcancer och gick bort den 25/6. Det var en nattsvart prognos men det skedde ändå oväntat hastigt. Han är saknad av oss alla på avdelningen! Stefan var en fantastisk person och en inspirationskälla som gjorde det roligt att gå till jobbet! En vecka tidigare sprudlade allt av liv. Det var midsommar och vädret skulle vara bara sådär men solen hittade vägen mellan molnen! Och vi dansade lite grann runt en egenhändigt bunden midsommarstång där hemma hos Annikas syster med familj. Det bjöds på västerbottenspaj och sallad med jordgubbar och annat gott. Vegetariskt rakt igenom, sånär som på en och annan sill som jag satt och gnagde på. På kvällen hade vi picknick vid Nydalasjön. Solen sken varma bra strålar. Liv och död. Vänner och saknad. Det gäller att hinna uppskatta det man har innan det är över.

Någon annan sommardag satt jag ganska bredbent och lite högre upp. I en sadel på en hästrygg för första gången. Leo är en lugn islandshäst tack och lov, men det var ändå knepigt att hänga med när han travade. Jag studsade upp och ner på hästryggen, helt i otakt med hästens rörelser. Skojsigt, men inte jätteskönt i vissa regioner. Men man kommer nog på hur man ska göra om man ger det några försök.

Lite fester och afterwork och annat har det också varit. Och för all del även löpträning inför Lidingöloppet. Några fisketurer. Mates of mine på Hamnmagasinet och konserter i Döbelns park. Och massa rolig klättring! Men nu orkar jag inte skriva mer.

Over and out!

Jag har skaffat en ny hobby -bergsklättring! Det är ju så härligt, man kommer ut i naturen, får lite kickar och bra träning för hela kroppen. Även IKSU:s klättervägg är rolig tycker jag, men där kör jag mest för att få motion samt för att lyckas bättre när jag väl kommer ut till riktiga berg. Två gånger har vi varit och klättrat på stenbumlingar (s.k. Bouldering) i Håkmark. Första gången när jag, Helena och Markus var där hittade vi ett problem som hade svårighetsgrad 5c som vi inte klarade. Men nästa gång när jag var där med Helena och Jonas så gick det vägen! Det är ju bara en sten kan man tycka. Men det är just det där när man hittar en sten som först känns omöjlig, men efter många försök så har man hittat tekniken och tar sig upp, då känns det riktigt gött! Det fina med bouldering är att man inte behöver så mycket utrustning, det räcker med ett par klätterskor och en crash pad att falla på. Har även varit iväg och klättrat i lite högre klippor; med Mattis på Billingen, med Annika på Tavelsjöberget och Vallberget. Vackra utsikter! Nu senast testade jag för första gången att säkra på vägen upp, s.k. sportklättring längst bultad led. Det kändes ovant och man faller lite längre om man tappar greppet men det blir ju samtidigt lite mer spänning. För klippklättring behöver man lite mer utrustning. Det jag har köpt hittills är: skor, sele, broms, 4 skruvkarbiner, dynamiskt rep (60m), statiskt rep (20m), 5 kortslingor (quick-draws), klättringsbyxor, repväska, 3 slingor. Det är inga billiga grejjer för det måste vara hög kvalité så man inte faller i backen, men så länge man utövar en hobby aktivt så känns det helt klart värt. Skulle faktiskt behöva komplettera med lite mer prylar (kortslingor, slingor, hjälm, snabbsäkringar) men det var så utplockat på utebutiken när jag var där senast.

För inspiration har jag sett en del klättringsfilmer. Kan rekommendera Dosage-filmerna som handlar om bouldering. Här är en liten trailer för Dosage 3. Här ett klipp med Chris Sharma på Dreamcatcher. Och här ett klipp med Dan Osman - Speed climbing. Såhär våghalsig hoppas jag att jag aldrig blir. Han är inte i livet längre.

Hej och hå! Nu var det allt bra längesen vi hördes av gamle dagbok gamle vän. Kanske har behovet av att skriva och berätta inte varit så stort på sistone. Istället har jag föredragit samtal med en telefonlur - tvåvägs och i full duplex! Men framför allt så skiner solen och jag datoriserar ytterst sparsamt. Mycket D-vitamin blir det. Jodå, så att. Men mitt liv knallar vidare även om jag inte bloggar, det har varit full rulle faktiskt dessa två senaste månader.

Göteborgsvarvet var (inte oväntat) oväntat skojfriskt! Det är ju ett underbart drag där vid starten och allt runtomkring. Mycket energi och endorfiner i omlopp. Och min tid 2.05 är jag faktiskt nöjd med, med tanke på att jag var tvungen att promenera (raskt) den andra milen pga knäpaj. Konditionsmässigt var jag i bra form, jag hade löptränat månader före loppet. Men jag borde ha tränat mer på asfalt, det blir ett annat vrid i knät. Åhh det kändes så frustrerande att inte kunna springa mer än halva loppet, jag var ju inte alls trött! På kvällen gjorde vi stan till det ljusnade, det var Max, Bettan, Albert och jag. Detta är livet, tänkte vi, och anmälde oss till nästa stora händelse Lidingöloppet i september. Nu gäller det att träna lite bättre så att man håller ihop att springa 3 mil i kuperad terräng! Tre dagar efter Göteborgsvarvet var det så dags för Blodomloppet (5 km). Jag hade sprungit tävlingsbanan veckan innan med Leif, Per och Ola. Men nu gjorde knät fortfarande lite ont så det blev en trevlig promenad med en gravid Åsa istället.

En annan höjdpunkt var Sweden Rock Festival i Norje (vid Sölvesborg). Det var första året för mig så jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Det enda jag hade räknat med var att det skulle vara varmt och skönt nere i Blekinge såhär års, men det var det inte! Nätterna var bara några futtiga plusgrader och när vi badade i havet blev pitten minimal i det uppskattningsvis 10-gradiga vattnet. Men bortsett från vädret så var allt kalas! Maten, ölen, människorna och musiken. För mig och Per så var Dream Theater den stora finalen när dom spelade på lördagskvällen, så bra att man fick ståpäls! Andra band vi såg: Flogging Molly, ZZ-TOP, Seventh Wonder, Hammerfall, Twisted Sister, Voivod, Amberian Dawn, Foreigner, Motörhead, In Flames (Daniels favorit), Stormzone, Europe samt Heaven & Hell. Vi åkte dit med nattåget på onsdag och kom tillbaka hem söndag kväll. På tisdagen skrev jag bildanalystenta. På onsdagen (10/6) opererade jag bort halsmandlarna. Förr i tiden sövdes man med Eter. Nu gav de mig en behagligare narkos, tack och lov. På kvällen kom Annika och hälsade på, det var uppskattat! Morgonen därpå fick jag åka hem och vilade upp mig en vecka. Och nu sitter jag här och knapprar och knaprar. En och annan Alvedon har gått ner kan jag ju förtälja. En av dagarna kom Åsa och lilleman Herman på besök och jag bjöd på midsommarmat. Dom är ju för goa dom två

En, eller egentligen två glada överraskningar har varit att tåget blev väldigt försenat både när jag skulle till Göteborgsvarvet och till Sweden Rock Festival. Jag hade mycket slack på båda resorna så förseningen spelade inte mig någon roll alls, men i och med förseningen fick jag full ersättning för resorna (SJ restidsgaranti), 1013kr + 1358kr katshing!

Jag har endast en skattgömma att bocka av sen senast, men det var en ovanligt underhållande cache å andra sidan. Markus hade förberett lite och svetsat oss varsin glidbroms. Sen gav vi oss upp med sele, karbiner och snabbsäkringar upp mot toppen (47 meter) på en mobilmast! Högst upp fann vi en liten metallburk med logg där vi skrev in våra namn. Vi njöt en stund av utsikten och att höra våra röster eka, sen firade vi oss ner! Riktigt kul!

Doppet i havet vid Norje var faktiskt inte årets första. Jag badade med Annika i Nydalasjön redan i maj. Ok ok det var en väldigt varm dag den allra sista maj och varmt ytvatten blåste in mot stranden, men ändå! Häromdagen var vi ute i Strömbäck-Kont som är ett naturreservat vid havet där inlandsisen har gått lös. Vi åt matmuffins och kollade på potentiella fuskstugbyggen med kikare. Vi har börjat umgås en del, lagat mat och sett film tillsammans. En go vän!

Man får passa på att vara med när det händer saker i Umeå. Det är kanske inte så mycket att välja på om man vill gå ut och njuta av musik och kultur, men om man inte är alltför kräsen så blir det kul ändå! På Kulturnatta var jag framme på stan med Mårten, Linus, Daniel m.fl. då blev det inte särskilt mycket kultur utan mest öl, pizza och förfest. Men musiken var säkert bra!? Vid årets upplaga av fysikgrändsfesten (brännbollscup, för vissa) så var vi här utanför mitt och grillade. LG från skapande musik var också med, kul att ses! På cykelförrådstaket satt två trubadurer och spelade och sjöng vilket lockade ganska mycket folk. Sen gick vi till en fest, sen några fler. Än mer studentikost var det när jag och Mårten var på husfest på Axtorpsvägen. Man kunde föranmäla sig till en grupp på facebook, vilket ca 2000 pers hade gjort. Dock inte vi, men vi var välkomna ändå. Party party hela kvällen och hela natten! Vid 6-tiden strövade vi hemåt ett gäng, glada i hågen och trötta i benen av disco nere i källaren.

Japp, det här håller på att bli ett sånt där megainlägg. Men det kan inte hjälpas för när man skriver så sällan finns det mycket att berätta. Hmm… jo jag har varit på Battle Of Botnia och sett på MMA och thaiboxing. En av killarna som tävlade var nybörjare när jag började thaiboxing i början av detta millenium. Nu var han grym! Jag var ju bara med två terminer, men nu blev jag lite sugen att börja nått sånt igen, kanske blir Brasiliansk jiu-jitsu på IKSU till hösten.

Jobbat har jag också gjort. Vi har hållit en viktig presentation och demo, först för landstingsledningen (chefer), sedan landstingsstyrelsen (politiker). Syftet var att berätta vad som är på gång inom telemedicin och berätta vad vi tror på för framtiden. Vi upplevde att det var väldigt lyckat och att budskapet gick fram. En annan dag hade vi uppstartsmöte med sjukstugorna i Åsele och Dorotea. Oj då, över fem timmars bilresa för mig och Leif för två timmars möte med avdelningschefen, distriktssjuksköterskor och sjukgymnaster. Men ibland behöver man faktiskt träffas ansikte mot ansikte, särskilt när det är folk man inte sett förut. Två gånger har vår avdelning synts i media på sistone. Dels ett repotage i rapport om Smarta Kläder. Dels Fråga Doktorn om vårdcentralen i Lövånger som konsulterar doktorn via video.

När det gäller jägarexamen så närmar vi oss målet. Vi har skrivit tre övningstentor och nu återstår bara att göra det skarpa teoriprovet samt “skjuta upp”. Vi har varit på skjutbanan tre gånger och övningsskjutit hagel. Duvorna som vår egen kastare drar iväg har jag inga större problem att träffa. Däremot testade vi skjutbanans automatiska trapp och då sjönk självförtroendet rejält. Den slumpar riktning och kastar hårdare så det är riktigt svårt att hinna få bra träff! Som en del av jägarutbildningen så har jag lånat och sett på ett antal filmer som handlar om olika typer av jakt. I slutet av varje program så lagar dom till något gott av viltet och jag blir alltid så sugen varje gång av de goda recepten. De finns även här på nätet. Jag har dock inte tillagat något vilt men tillbehören Risoni och Lingonpesto har blivit nya favoriter.

En av vårens disigaste och gråaste kvällar kom Robert på blixtvisit till Umeå och vi gick till Bishops för att surra lite. Han visade fina bilder tagna med nya kameran på ett Lund i full blom och vackra vyer från Söderåsens nationalpark. Tiden gick alldeles för fort, vi hade inte setts på länge. Hördu Rob, kom upp till Visfestivalen på Holmön vet ja!!

Spring! Ja det heter ju så på anglokratiska, och visst har våren gått fort! Men för en gångs skull så har jag verkligen varit där, närvarande. Gått många sköna promenader i solskenet. Suttit på stenar och tinat. Jag är inte överdrivet sentimental, inte längre. Behövde bara få samla tankarna och fundera på vart jag ska gå vidare. Till hösten har jag bott här i Umeå i 10 år. Och det är en bra sak. Jag gillar Umeå. Men jag är öppen för förslag.

Yes! Det blev ljusare. Det är vår. Det finns saknad men det finns också mycket annat. Jag har inte haft någon lust att blogga på ett bra tag nu, men för att inte allt skoj ska falla i glömska så tänkte jag ändå skriva en liten kort resumé. Två turer till Stockholm har det blivit de senaste månaderna. Första gången hälsade jag på Jonas och träffade även Albert. Vi festade, spelade curling, var på Moderna Muséet (Andreas Gurski), Marie Leveau, Pressklubben, Mosebacke och lite annat skoj. Förra veckan var jag där på konferens - Developer Summit. Passade även på att träffa Jonas och vi hade ölprovning på en Belgisk pub. Veckan som gick var vi på planeringsdagar med jobbet i Borgafjäll och byggde snögubbar. Helgen före det var jag med Ola och Stina på Scharinska och lyssnade på Deportees. Häromdagen lyssnade jag på Wellaways och Backwoods på Hamnmagasinet (Emil och Nils från Skapande musikkursen). Och ännu mer musik, jag var ju på Umeå Open, ena dagen med Lars och andra dagen med Annika, Stina, Linda, Ola m.fl.

För två månader sedan laserkorrigerade jag synen så jag ska slippa trassla med linser och glasögon. Jag glädjs nästan varje dag åt detta, synen är perfekt och det är så härligt!

Whatelse is new? Vi har övat Hjärt- och lungräddning på jobbet så nu kan man det. Och så har jag gått en kurs på universitetet som handlar om Bildanalys, den var kämpig (D-nivå) att hinna med samtidigt som man jobbar men det gick! Nu går jag en studiecirkel med några på jobbet, vi ska ta jägarexamen! Ingen av oss vill döda men alla gillar vi djur och natur. En del filmkvällar har det blivit. Och så har jag gått med i en B-filmförening som träffas en gång i veckan för att beta av några riktigt dåliga rullar. Men de har sina kvalitéer dom med! Och så har jag varit på bio och sett 3D-film, Monsters VS Aliens - mycket underhållande och imponerande 3D-teknik!

En del träning har det blivit också. Jag och Gabriel tävlar om vem som blir först med att klara 100 armhävningar utan vila. Jag klarar 70. Göteborgsvarvet är den 16 maj så jag har löptränat en del också, nu börjar det ju vara trevligt att springa utomhus. Lite motion fick man också när vi åkte längdskidor till Hamptjärnstugan på friluftsdagen med jobbet för några veckor sedan. Geocachingsäsongen har börjat. Var ute med Annika en dag vid Grössjön, där var snön så djup att man sjönk ner till midjan på vissa ställen vilket var ganska roligt. Och så var jag ute med Markus en dag och klättrade i träd.

På jobbet har det också hänt mycket nytt. Jag har börjat jobba i två nya projekt, det ena handlar om att bygga en databas för utvärdering av cancerbehandlingar, det andra är ett projekt inom rörelseanalys. På sistone har vi även sökt finansiering för nya EU-projekt inom telemedicin och eHälsa. Och så har jag fått mitt hjärta grundligt undersökt. Jag var nämligen försöksperson i en studie där man tittar på hjärtat med ultraljud under fysisk aktivitet (träningscykel liggandes). Då gjordes samtidigt en medicinsk undersökning med blodprover, syreupptagning, 12-kanals EKG, blodtryck och som sagt ultraljud under belastning. Spelade även in 24 timmars hjärtslag med holter-EKG. Mitt hjärta är vältränat och starkt och klaffarna ser bra ut. Väldigt skönt att höra!

Har börjat spela lite biljard också, på IKSU och Megazone. Det är nästan lite nostalgi. Några fester, cafe- och restaurangbesök har det också blivit. En dag var vi på afterwork på Droskan och åt och en annan dag på Bishops. Ja, ungefär så. Det var det jag kunde komma på. Nu ska vi grilla!

Vi går mot ljusare tider
Sägs det. Jag vet inte.

Idag var jag hos doktorn och dom kikade ner i halsen på mig med en kamera för att se på stämbanden. Jag hade förberett mig mentalt på att nånting skulle föras ner i halsen på mig men det var inte värre än att dom gick fram till gomseglet och filmade därifrån. Dom klämde lite här och sen där och lyssnade på mitt gnällande om hur ont jag brukade ha i halsmandlarna och sen bokade dom in mig för en operation som ska ske inom 3 månader. Då kommer jag sövas och operationen tar ca 45 minuter och sen får jag stanna på sjukhuset till nästa dag. Risken för komplikation är såpass liten att jag väljer att ta bort mandlarna i förhoppning att jag inte ska ha halsont så ofta framöver. Hoppas, hoppas!

Förhoppningsvis behöver jag aldrig skapa en ny “kategori” för den här typen av inlägg.

Nej, mitt nyårsfirande var inte så livat. Det var rentav såpass stillsamt att jag dagen därpå hade ork och lust att ge mig ut på skidorna runt Nydalasjön i det strålande solskenet (vilken härlig kontrast mot alla dessa bakfulla nyårsdagar). Bra start! Nu är det bara resten av året kvar, hej och hå! Förra årets nyårslöften var inte av direkt mätbar karaktär, men likafullt så vill jag nog påstå att året faktiskt blev lite mer, ja , så som jag lovade att jag ville önska att det året skulle tänkas kunna urskilja sig jämfört med tidigare år. Detta år tänker jag göra något jag aldrig har gjort förut, samt inte börja röka. Det känns lite lagom så.

Under julledigheten har jag inte gjort så många knop. Lattjat lite med datorn, läst böcker och sett på filmer. Strax innan jul satte jag ut en annons på blocket för att sälja lite datorprylar, allt det där man sparar på för att ha till “nått projekt någon gång” men jag har insett att (1) dom där projekten verkar aldrig hända och (2) om jag ska bygga något som behöver datorkraft så köper jag ett tyst litet moderkort med allt integrerat när jag väl behöver det. Jag blev (återigen) positivt överraskad över att så många är intresserade av äldre datorprylar, jag fick sålt cd-brännare, dvd-brännare, 512M minne, moderkort + processor + minne, ett 56K modem!, ljudkort samt en skruttig bärbar dator. Det blir inga stora kassaflöden men jag slipper åka till tippen med saker som fortfarande fungerar. Bra för mig, bra för miljön!

Det blev en vit jul ändå, läckert! Mörkret blev till ljus och glädjen den spred sig över Ålidhemmet. Därmed kunde jag också inleda ledigheten med ännu en skidtur på Nydalasjöns snötäckta vidder. Det gick lite tungt för jag var först ut att spåra i djupsnön, men efter ett par vändor fram och tillbaka så gled det bara fint. Öppna landskap och vacker natur på cykelavstånd, så vill jag alltid ha det. Hanna är inte lika entusiastisk, ingen tur på skidorna än i år.

Julhelgen i övrigt har varit slapp och skön som sig bör. Jag funderade lite på hur vi har firat jul/nyår tidigare år. Förra året var ju morsan här, det var trevligt. Året innan så var Karin och Mattis här, också trevligt. 2005 var vi hos syrran i London och innan dess firade vi i Lidköping några år. I år var vi home alone jag och Hanna och hade det väldans mysigt. På julbordet fanns det bl.a. vegetabilisk rom (tångcaviar), sill av aubergine, rökt ost och hemglödgat vin. Några dagar före jul bakade vi fudge, knäck och kornflakesgodis. Och så byggde vi ett pepparkakshus som faktiskt blev ganska snyggt om jag får säga det själv. Första plåten missade vi att lossa på pepparkakorna direkt efter vi hade tagit dem ur ugnen, så dom satt fast ordentligt. På julafton gick vi en promenad till Nydalasjön och fikade och på kvällen såg vi en jättecharmig romantisk film som vi fick i julklapp av Camilla & Co, den hette The Science of Sleep. Och så julklappsutdelning det förstås, jag fick: Kina reseguide, knivvässare, film, doftljus, bok om sömn, choklad, pengar. På juldagen var vi på bio och såg Yes Man med Jim Carrey (han satt bredvid och kastade popkorn hela filmen). Filmen var riktigt rolig! Och över förväntan eftersom vi hade läst en ljummen recension om den. Recensenternas tid är förbi. Länge leve IMDB!

På julafton kväll hörde vi brandbilar åka förbi men vi tänkte inte mer på det. På natten vaknade Hanna och tyckte det luktade rök, men hon somnade om. Nästa morgon läste vi om förödelsen. Tre stora lägenhetshus fick omfattande brand-, rök- och vattenskador. Tack och lov så var det ingen som brann inne men många blev bostadslösa och fick sina personliga ägodelar förstörda. Hoppas de får den hjälp de behöver för en ny start.