Skoene et al memoria

Från onsdag till söndag åkte jag och Hanna på minisemester till London för att fira morsan som fyllde 60 år. Vi bodde hos Camilla och Feña och hade det väldigt trevligt. Deras barn, Emma och Sebastian var så ordentliga och på bra humör. Barnen var lite mer morgonpigga än oss andra men på morgonen var de lugna och tysta när de visste att vi andra låg och sov. När vi var där förra gången i somras var det mer bråk och ståhej, då hade Sebastian ont i magen. Vi kom fram på onsdag kväll, åt middag och snackade lite. På torsdagen åkte vi en tur i The London Eye. Sen besökte vi Garden museum där det dels var en utställning om trädgårdsmästaren Beth Chatto och så fanns det en trädgård med ett gäng olika växter. Museet var inget speciellt tyckte jag, orkade inte läsa all text, men morsan är ju intresserad av sånt och förhoppningsvis tyckte hon det var lite intressant. Däremot fanns där ett café med en väldigt mumsig vegetarisk buffé av det lyxigare slaget. På kvällen åt vi finmiddag hemma, Camilla hade gjort en god räksoppa och en efterrätt och Hanna och jag lagade huvudrätten - ungsbakad lax, potatis och hollandaisesås. Efter det var vi proppmätta. På fredagen gick vi på shopping längs Oxford street och Regent street. Vi var en sväng på Harrods och köpte praliner och strosade omkring och kollade saker som var svindyra. Sen skulle vi köpa leksaker till barnen så vi gick till Hamleys som är ett femvåningshus med alla tänkbara leksaker. Det var fruktansvärt! Massvis med folk, skrikande barn och skrikande försäljare som kastade små flygplan och gummibummeranger som man nästan måste ducka för. När man hade kommit förbi såpbubbel k-pisten och ut därifrån så var man ganska mör i skallen. Vi slöt upp med Camilla o co på en resturang. Halvvägs in i middagen blev Hanna magsjuk så vi skippade efterrätten och tog en taxi hem. Nästa dag gick vi på musikalen Lejonkungen. Bra musik och fantastiskt fantasifull koreografi. På kvällen gick vi till champagnebaren på morsans hotell och drack lite champagne. Nästa dag åkte vi hem.

Hemresan var ungefär som förra gången då vi var i London. Denna gång var Hanna illamående av magsjukan och jag hade skitont i halsen och frös. När vi kom till Arlanda var det snöstorm, ja till och med orkanstyrka och många flyg var försenade. Vi skulle ha lyft 21:10 men det blev fem timmar försenat. Vi var glada när vi väl kom iväg iallafall. Vid fyra-tiden var vi hemma och däckade i sängen.

Efter London åkte vi raka spåret till Lidköping och stannade där i 11 dagar (plus två resdagar). I vanlig ordning bodde farsan och Anette ute i sommarstugan över sommaren så vi kunde ta över deras hus i stan, vilket var väldigt skönt. Lidköping var lugnt och vi gjorde inte så mycket. Cyklade, surfade, läste. Vi umgicks en del med Mattis och Karin som fick sin lille Hugo den 29:e mars, bl.a. gjorde vi en paddeltur ute på Vänern till skogshyddan, några filmkvällar och en utekväll på måndagsklubben blev det också. Vi spelade även minigolf och jag vann med 7 under par (32 slag). Några dagar senare var vi och spelade med morsan och jag hade chans att slå rekordet men blev ostadig på handen vid sista hålet. Två dagar var vi ute i sommarstugan och sov över där. Som farsan har byggt därute, det är ju makalöst! Catharina och barnen var också där och sov över en natt.

Min gamla lägenhet på Vattugatan ska säljas så vi gjorde ett ryck och röjde ut de sista grejerna från förrådet. Det var som vanligt fler och tyngre prylar än vad det verkade så det blev lite svettigt. Det mesta slängde vi på tippen. Resten av grejerna packade vi ner i vår nya Samsonite Aeris Comfort och tog med oss upp till Umeå. Det tog ett tag, nio år närmare bestämt, men nu är jag äntligen helt utflyttad från den lägenheten.

Denna vecka åkte jag och Hanna och hälsade på Camilla, Feña och barnen i London, måndag till fredag. Och resan gick bra? Nja, sådär. För det första så höll vi på att missa flyget när flygbussen till Umeå flygplats inte kom (schemat på Internet stämde inte!). Så vi ringde en taxi och det var på minuten att vi kom med flyget. På hemresan blev dessutom flyget tillräckligt försenat för att vi skulle missa vårt tåg från Stockholm till Lidköping. Inte för att jag brydde mig nått särskillt om det, jag var så magsjuk och kräktes att jag kunde inte tänka på nått annat. Vi tog in på hotell för 1300/natt och det kändes väldigt skönt att slippa skumpa något mer på tunnelbana, tåg och flyg när man mådde skit. Hanna hade varit magsjuk dagen innan. Feña hade haft det dagen innan vi kom. Vilket elakt virus!

Nåväl, ett par dagar var vi iallafall friska i London och kunde hitta på lite saker. På dagarna var Emma i skolan och Camilla och Sebastian hemma eller i lekparken. Då gick jag och Hanna lite på stan eller besökte något museum. Vi var på Science museum, British museum samt Tate. En dag var vi på Dennmark street och kollade på gitarrer. På denna korta gata låg det hela 10 affärer med musikinstrument alldeles bredvid varandra, perfekt att ha allt på samma ställe. Det blev inget köp men jag lärde mig lite nytt om gitarrmickar. Det regnade monsunregn så allt var som det skulle när man i England. Synd med magsjukan men det var kul att träffa familjen.

Vi hade läst ganska mycket inför resan och fastnat för tre öar som verkade särskilt intressanta - Milos, Santorini och Naxos. Vi tänkte erövra dem i just den ordningen och därefter avsluta resan med 2-3 dagar i Aten. Men först flyg till Arlanda där vi såg Dynamitharry och åt medhavda mackor, yoghurt, vit toblerone och m&m. Just den där vita tobleronen är närmast en ceremoniell handling för mig, den symboliserar semester och resande till exotiska platser. Sen sov vi på soffor lite varstans. Klockan 06 gick flyget till Aten, vi tog tunnelbanan vidare till hamnstaden Pireus och där fick vi besked att det inte gick några båtar till Milos denna dag så vi vände skutan mot Naxos istället. Båtresan tog knappt fem timmar, vi njöt av värmen och lyssnade på talböcker på våra nyinköpta mp3-spelare.

Naxos (11/6 - 16/6)
Vi möttes av rumsraggare och fick napp direkt med ett rum i Chora - Naxos huvudstad. Vi bodde på Hotel Maroulis - värden Nick var trevlig och vi pratade mycket med honom. Läget var centralt men ändå väldigt tyst på nätterna, nära stranden. Ingångspriset var 35€/natt men vi prutade så att priset i genomsnitt blev endast 28€, vi var mycket nöjda. Naxos är en väldigt trevlig stad. Gränderna är trånga och mysiga och leder vartsomhelst. Inga påträngande försäljare som vi var vana med från Thailandresan. Det är få turister såhär tidigt i juni, mest greker och italienare, tror vi. Det är grönt av växtlighet såhär års men inga mygg. Första dagen på Naxos låg vi mest på stranden men gick även på lite sightseehing för att se fästningen, katolska kyrkan och venetianska muséet. På kvällen var vi på en jättemysig restaurang (nära Sarris, en våning över markplan) och åt den godaste grekiska salladen jag har smakat: Naxos lokala fårost, blanka oliver och underbart saftiga tomater. Vi delade på en flaska grekiskt vin som smakade som Lindemans. Nästa dag hyrde vi en 90cc vespa och åkte på turné runt ön. Vilket fantastiskt landskap!! Gammalt och genuint. Väderkvarnar och grönklädda bergshällar, gärdesgårdar överallt. Alla vackra byar och små vita städer. Sandstränder och stränder av klappersten, med eller utan andra människor. Dagens höjdpunkter var Nikos restaurang på Appolonas samt promenaden genom den vita marmorbyn Apirathos. Vi stannade till i staden Filoti och lyssnade på folkmusik som spelades på deras skolavslutning. Åhh, vi hade upplevt mycket denna dag men hade ändå inte alls hunnit med det vi hade tänkt göra. Väl hemma i Chora gick vi på en mycket trevlig familjerestaurang som vi hade läst om i guideböckerna. Vi blev inte besvikna. För 28€ fick vi två fiskrätter - sardiner och svärdfisk, friterad ost, bröd samt en flaska Naxos lokalproducerat vitt vin. Efter ett tag började vi prata med Georgia, en av de glada kraftiga kvinnorna i familjen som jobbar där. Hon slog sig ned och berättade att det var hennes gubbe som gjorde vinet och vi berättade om vad vi hade gjort idag. Hon bjöd oss på en liten flaska vin samt goda plommon, on the house! När vi lämnade stället fick vi varsin hutt Kitronlikör som bara görs på Naxos. Vi var överväldigade av den trevliga personalen och servicen. Nästa dag hyrde vi återigen vespan och åkte till Filoti. Därifrån vandrade vi upp till toppen av Kykladernas högsta berg, berget Zeus, 1006 meter över havet. På vägen såg vi bergsgetter, korpar, ödlor, stickiga växter, en grotta där man hittat verktyg och guld från stenåldern, rösen och klappersten, fåglar, äckliga insekter men framför allt en vacker utsikt från toppen av berget. Efter vandringen kände vi att vi behövde svalka oss så vi åkte till Agia Anna och badade och sen tog Hanna över styret och provade att köra vespa för första gången. Någongång under vistelsen på Naxos gav vi upp planerna att göra dagsutflykten till Delos och Mykonos, vi hade ju det så trevligt där vi var, sa vi. Fjärde dagen på Naxos hyrde vi vespan och åkte tillbaka till Apollonas för att snorkla i det klara vattnet. Vi snorklade och solade och åt världsgodaste omeletten på Nikos restaurang - “Special Apollo”. Sen snorklade vi lite mer och längre bort från stranden. Vi såg en ganska stor bläckfisk hanka sig fram längst botten, sjöstjärnor, sjöborrar och en hel del fina fiskar. Sen åkte vi vidare till några andra byar på Naxos. Vid ett besök till en urgammal bysantisk kyrka stannade vi till vid en stor trädgård där en äldre man stod och påtade. När han såg att vi kollade nyfiket på plommonträdet kom han fram och gav oss en näve plommon. Vi blev glada över gästfriheten, då gav han oss ännu mer och snart började han riva ner en hel gren på trädet som vi själva kunde plocka plommon från. Han försvann en sväng och kom tillbaka med nyplockade plommon. Vi gick därifrån med en kasse med frukt och var helt fascinerade över hur trevlig man kunde vara mot någon man aldrig träffat och aldrig kommer träffa igen. Vi åkte tillbaka till Chora och lyssnade på folkmusik och dansuppvisning på torget. Därefter strandpuben.

Santorini (16/6 - 19/6)
Nästa anhalt i den grekiska arkipelagen blev Santorini. För en miljon år sedan stod där en enda stor ö men sen sprutade lava 40 kilometer upp ur jordskorpan minsann och öns mittpunkt smälte och rasade ner i havet. Kvar att förtöja vid nuförtiden är en dryg halvmåne som kallas Santorini samt några öar och vulkaner som dansar i ring. Det var läckert att närma sig ön och se att den var svart; många av stränderna har svart lavasand, vissa har rödaktig sand, strand. Planen vid ankomst var att ta bussen till Perissa beach och därefter söka boende på plats, men vi blev uppraggade även denna gång och erbjudna ett hyggligt boende som låg vid Perivolus beach som ligger alldeles bredvid Perissa. Vi prutade ner hyran till 25€/natt. Jag säger att det var hyggligt (men inte grejt) för rummet var utformat som en liten katedral med högt till tak och kala väggar så det ekade nått oerhört. Utmärkt om man kom för att sjunga psalmer men lite väl lyhört för min egen smak och tycke. Det låg visserligen i princip på landet men hundar, åsnor och moppedister väckte oss tidigt de första morgnarna. I övrigt den vanliga standarden: Air Condition, eget badrum, kylskåp. Dessutom förvaringsskåp och egen uteplats och just det - en pool! Där badade vi några sena kvällar. Första kvällen åt vi kalasgoda frasiga tjockbottnade pizzor, badade, drack öl och sex on the beach och gick sen hem och kollade på grekiska versionen av so you think you can dance. Nästa morgon var vi tidigt uppe och hyrde en plågsamt långsam 50cc fyrhjuling som skulle hasa oss runt ön. Till Fira, Imerovigli, Red beach, Exogialos beach, Monolithos beach. Slutligen tänkte vi hinna upp till profeten Ilias berg (565 m) innan solnedgång och skymmning och det blev ett race mot klockan. Vi hoppade så småningom av fyrhjulingen för att gå och jogga de sista hundra metrarna upp till toppen. Det tog kanske 20 minuter och vi hann med några minuters marginal upp i tid för att se den sprakande vackra solnedgången och bästa utsikten över ön - fantastiskt!! Det skymde och ljusen började tändas i byarna nedanför oss, det såg ut som ett vackert pärlband längst berg och dalar och calderan. Vi såg flygplan lyfta och landa och vi pekade på vart vi hade varit. Sen gick vi en annan väg (bilvägen) tillbaka, det var mörkt och ödsligt och hundar skällde på oss. Nåväl, vi tog oss hem. Avslutade kvällen med en greek plate på vår favvoritrestaurang (den enda vi hade varit på) - moussaka, fyllda paprikor och tomater, lasagne med stuvade makaroner, lambiff och söta smålökar. Delade en flaska husets och rumlade sedan hem och badade i poolen. Nästa dag behövde vi återhämtning och slappade vid stranden hela dagen. Sista dagen på Santorini med omnejd åkte vi på tur med båt i omnejden. Först stannade båten på Nea Kameni och vi vandrade upp till den aktiva vulkanen där det luktade svavel och rök lite grann. Det var mycket turister men nästan inga svenskar. Uppe på toppen fick vi en föreläsning om vulkanen. Nästa mål på turen var de varma källorna på Palea Kameni. Vi hoppade från båten och simmade till källan, vattnet var brungult av svavel så därför gjorde man bäst i att lämna shortsen och bada i kallingarna. Jag hade dock trott att vattnet skulle vara mycket varmare i källan. Tredje stoppet var ön Thirasia där vi lade till i en fin idyllisk fiskehamn. Vi åt gyros och svindyr glass och sen snorklade vi i det klaraste vattnet jag någonsin har sett och såg massor av fiskar. Åkte tillbaka till Anthinios (via Oia och Fira), åt grekisk sallad och väntade på färjan som skulle ta oss till Milos.

Milos (19/6 - 23/6)
Färjan kom fram 00:30, det var bäcksvart men vackert i fullmånens sken. Det kändes lite udda och ovant att se städer som låg vid vattnet och inte uppe på toppen på ett berg som de flesta städerna på Santorini gjorde, vad fort man vänjer sig. Väl på land fick vi snart syn på Ethelvina som vi hade läst om i guideböckerna, hon erbjöd rum för 25€/natt, klappat och klart. Det visade sig vara ett skitrum utan AC men vi fick såklart byta upp oss för 35€/natt vilket vi prutade ner till 30€. Detta var ett bra rum med utmärkt läge. Låt gå för att Ethelvina knappt kunde engelska och inte städade rummet, det spelade faktiskt ingen roll. Vi stupade i säng. Nästa morgon köpte vi färskt bröd i bageriet och övriga frukostingridienser (samt apfelstrudels) på supermarket som låg helt nära. Sen gick vi på strandjakt, först till fots säkert en mil men vi blev less och hyrde en 80cc vespa hos Thunder Motorcycles. Åkte till en mycket märklig strand som hette Sarakino där landskapet var helt vitt av vulkanisk aska. Badade och gick på upptäcksfärd i stora grottor och tunnlar som vi senare fick lära oss var spåren av gruvdriftens prospekteringsprojekt. Åkte till Pollonas och åt extra kryddig pasta med fetaost. Sen försökte vi hitta till stranden Papa Fragas och lyckades efter många men och åsnefotograferingar senare. Det var mycket blåsigt och vågorna var väldigt höga. Vi var i princip ensamma. Badade lite, utan att dö. Gick vidare över berget till en annan strand och där hade vi stranden helt för oss själva. Badade näck såklart, fantastiskt härligt! Åkte hem, förfestade lite på rummet, gick på club med alldeles för hög musik och drack whiskey. Nästa dag gick vi upp tidigt för att hinna se staden Plaka innan vi skulle lämna vespan. Åkte till katakomberna och en gammal grekisk teater. Besökte en kyrka i Tripiti där man förberedde för kvällens event, katakombfestival måhända. Hursomhelst var det en av de vackraste kyrkorna jag har sett med ikoner ända upp till taket, färgade glas och röda band. Åkte tillbaka och lämnade vespan. Gick på gruvmuséet i Adamas ett par timmar. Där fanns stenar, verktyg och en propagandafilm och det lyckliga livet i gruvan. Där fanns även ett pratglatt par från Brighton som hade seglat i 8 år som vi pratade lite med. Gick hem. Träffade en familj från Borås som bodde på samma hotell. Köpte en flaska vin från Santorini som vi drack och sen gick vi på Club Zero. Det var ett riktigt schysst ställe faktiskt så vi drack våra glas och dansade en svängom. Nästa dag var vi tidigt uppe trots gårdagens sena festande. Hyrde vespa och åkte till de lugna stränderna på östsidan - det var nämligen väldigt blåsigt även denna dag. Första stranden Tsigris kunde endast nås via en besvärlig klättringsstrapats. Detta var den bästa och häftigaste stranden på Milos, ja kanske på hela resan. Man kunde simma i vattnet genom en grotta. Vi snorklade och hoppade från en klippa. Efter några timmar åkte vi vidare till Paleochori och snorklade. Vi simmade ut till ett berg 200 m ut i vattnet, genom svavelosande vatten där det bubblade rätt häftigt från botten. När vi snorklade runt berget såg vi lite nya djur, bl.a. en röd fisk samt tusenfotingar som var 2-3 decimeter långa. Vi simmade tillbaka och satt och värmde oss i en varm källa vid strandkanten. Vidare på vespan, köra runt lite planlöst utan mål (det var ju trots allt sista dagen på Milos). Tillbaka till Adamas, vi åt en lite finare middag denna kväll. Vi var helt slut. Störtade i säng.

Aten (23/6 - 25/6)
Tidigare hade vi åkt med Blue Star Ferries men för att passa vår resplan till Aten fick vi lov att ta den lite dyrare High Speed Boat. Det blåste och gungade och Hanna blev lite illamående. Passerade Sifnos och Serifos samtidigt som vi såg på Brudens Far på tv. Skrattade åt högljudda grekiska madamer som skulle styra och ställa. När vi kom fram tog vi tunnelbanan till Monasteraki, gick till Plaka och spenderade en stund på att hitta ett hotell. Femte försöket ledde oss till ett fint hotel som hette Nefeti (70€/natt inkl. frukost). Vi var nöjda med hotellet och gick ut en sväng på stan för att få lite mat i magen. Hittade en mycket trevlig restaurang där vi åt grekisk sallad och äpple-/chokladpaj med glass till efterrätt. Gick en sväng på stan. Gick hem. Nästa dag var vi uppe tidigt, åt frukost och gick sedan en promenad mot Akroplis genom ett lantligt område (byggarbetare från Anafi hade hemlängtan). På Akropolis såg vi det man ska se, tror vi. Jag är ingen historiker så jag var nog mest fascinerad över hur nednött och blankt berget hade blivit av alla miljontals besökarna som hade gått och stått där. Men en bra utsikt över stan fick man. Sen gick vi en sväng på stan. Första intrycket var att det verkligen är en gigantisk shoppingstad där liknande affärer ofta ligger tillsammans i samma kvarter. Gick förbi krigsmuséet och kollade på kanoner och flygplan från världskrigen. Då och då såg man elbussar köra förbi som fick elen via en strömavtagare som anslöt till kablar över vägen likt en spårvagn. Gick runt kungliga palatset där polis, hedersvakter och secret service hade högbevakning. Någon celebritet intervjuvades men vi vet inte vem det var eller vad det gällde. Såg även parlamentet och den okände soldatens grav där vi såg vaktavbytet. Det såg oerhört lustigt ut! Gick till Syntagma och strosade längs Ermou fetshoppinggatan. Shoppade kläder på Zara. Vidare till Omonia. Ja vi gick kors och tvärs och försökte hinna se så mycket av staden vi hann på en dag men det är ju en stor stad. Dit kommer jag gärna tillbaka.

Sammanfattningsvis
Santorini var kul att se men jag tror inte vi åker dit igen.
Naxos och Milos var underbara! Särskilt i juni!
Även Aten vill vi återvända till.
Nån gång.

Så ja, en vecka i Spanien var ju inte helt fel. Jag, Lars och Chefen åkte på 2.5 dags medicinsk teknisk konferens om “personal health”. Helt kort så handlar det om sjukvård och friskvård där människor är mer aktivt delaktiga i sin behandling och uppföljning. Tillgång till sin egen patientjournal via webben. Bättre uppföljning av medicinering och dess effekt hos patienter som vårdas hemma. Det handlade även om implantat, proteser och dylikt som gör det möjligt att leva och överleva. I slutdiskussionerna var det någon som poängterade att 60% av alla som dör har vårdats för någon långvarig kronisk sjukdom. Är det bra eller dåligt? De senaste 100 åren har medellivslängden i industriländerna ökat från knappt 60 år till att vi idag blir ungefär 80 år gamla. Det är ju fantastiskt, men det betyder ju inte nödvändigtvis att vi får färre sjuka och eftersom andelen äldre ökar hela tiden så kommer vi få ett jätteproblem att ta hand om alla äldre. Det man helst vill förlänga är ju antalet friska levnadsår. Kost och motion är ju alltid viktigast och där är satsningar på friskvård viktiga för att få folk medvetna och motiverade. Färre dör av hjärtinfarkt idag, bara hälften så många män som för 40 år sedan. Det är tack vare förbättrade matvanor med mindre kolesterol och mindre tobak. Men samtidigt har folk blivit fetare med ökad andel åldersdiabetes till följd. Vi är mer stillasittandes i våra arbeten och tar bilen vart vi ska. En del av tekniken som diskuterades på PHealth var just olika typer av aktivitetsmonitorer, pulsmätare, svettmätare och dylikt.

Vi åkte till Valencia på tisdag, konferensen var onsdag - fredag. Jag presenterade en poster om vår plattform för distansmonitorering. Resten av fredagen och hela lördagen gick jag och Lars på sightseeing. En stor del av lördagen ägnade vi på Europas största akvarium L’Oceanographic. Under veckan hade vi även varit på två guidade turer genom gamla och nya Valencia. Valencia är en häftig stad! Jag skulle dock dra mig för att välja bilen som transportmedel, dels kör dom som galningar, dels parkerar dom helt galet. Inte sällan tre bilar i bredd så att den innersta bilen får vänta tills de andra har flyttat sina bilar. Parkering i rondell eller på övergångsställe är helt ok. En annan sak jag reagerade på var hur rent det var, överallt gick städare och plockade. Det kommer bli mycket resande detta år, inte särskilt klimatsmart. Tur att jag inte kör bil!

Det är mycket kul saker på gång denna vår och sommar. Nästa vecka (9-10/4) åker jag och tre jobbarkompisar till Stockholm för att gå på konferensen Developer Summit. Veckan därpå åker hela avdelningen på planeringsdagar i Borgafjäll fyra dagar. Eventuellt åker jag till Kina istället för Borgafjäll, men det är inte spikat ännu. Sen i maj (20-24/5) åker jag, Lars och chefen till Valencia i Spanien till konferensen pHealth. Det verkar vara en härlig gammal stad så jag och Lars stannar en dag extra för att spana in sevärdheterna.

Jag och Hanna har så smått börjat planera sommarens äventyr. Vi ska öluffa i den Grekiska arkipelagen två veckor i Juni och just nu sitter vi och läser lite reseguider för att få lite koll. Det ska bli superkul! Och innan dess så är det ju Valborg och då reser vi till Uppsala i tre dagar för att hälsa på Hannas bror David. Sen i juli åker vi till Lidköping där vi stannar i två veckor och förhoppningsvis ska vi även åka och hälsa på min syrra i London någon gång under sommaren. Jag har aldrig tidigare rest så mycket under ett och samma år. Jag hoppas bara att vi håller oss friska och att inget oväntat inträffar som sabbar vår planering.

Den här karamellen har vi gått och sugit på sedan i våras när vi bokade en weekend på Laisalidens Fjällhotell. Nu i fredags var det dags för avfärd. När vi klev på bussen som skulle ta oss till Laisaliden (vid Hemavan/Tärnaby) var vi redan svettiga, men det är en annan historia. De närmaste dagarna kände vi ingen mer stress, ingen alls. Det är fantastiskt avkopplande att vandra i Fjällen - luften är frisk och landskapet mäktigt, allt är naturligt och äkta. Människan är obetydlig. Första kvällen installerade vi oss på fjällhotellet och avnjöt en god middag i solnedgången. Detta var den enda soliga dagen och det var utmärkt - man vill inte ha gassande sol när man ska vandra. Dagen därpå gav vi oss ut tidigt efter frukost för en tur upp på berget till en liten fjällsjö som heter Nolhpehjaavretje. Där ska det tydligen finnas röding som blev kvar där sedan istidens höga vattenstånd. De har levt i tusentals år och evolutionen måste ha gett dem alldeles specifika särdrag för de totalt ignorerade våra spinnare när vi fiskade. Fluga hade nog passat bättre. Tre samebyar låter sina renhjordar springa fria och beta på Vindelfjällen kring Laisaliden. Vi kom dem mycket nära och tog både foto och filmade, vackra välmående och ståtliga djur. Vi gick ungefär en mil denna dag, delvis via en lite onödig genväg genom fjällskog med mygg och sankmark. När vi kom tillbaka till hotellet tog vi en öl och gick ner och satte oss i en riktigt fräsch och nybyggd bastu. Sen var det middag, tre-rätters och ett par glas vin. Hotellet med sina 16 rum var fullbelagt och efter middagen gick vi alla och satte oss inne i sällskapsrummet för kvällens konsert - Johan Norberg och Jonas Knutsson med låtar från albumet Norrland. Det var en blandning av svensk folkmusik och mer svävande melodiösa partier, ibland med livlig jazz från saxofonen. En perfekt avslutning på kvällen, bra musik och kul mellansnack!

Nästa dag tog vi liften i Hemavan upp på Vindelfjället och började vandra Kungsleden mot Viterskalsstugan. Kvällen innan hade vi träffat en ättling till Linné som hade plockat en av varje blomma som hon och maken hade sett på sin vandringstur. Vi frågade vad blommorna hette och hon kunde nästan varenda en. Jag är inte jätteintresserad men det blev ju helt klart roligare att titta på blommor under vandringen nu när vi visste att den ena var uppkallad efter kungen och en annan var köttätande. Och när vi trodde vi hade mumsat i oss massa blåbär dagen innan så var det i själva verket Odon. Kråkbär, hjortron, stenbär och hönsbär hittade vi också. Vi såg Fjällvråk, Fjällab, Fjällripa och tärnor. Sorkar var det gott om och lämlar såg vi några stycken, ordentligt välgödda inför vintern. Vi vandrade långsamt med många stopp och fyra timmar senare kom vi till Viterskalstugan där vi skulle övernatta. Där fanns allt man kan behöva; vedeldat torkrum, gasolspis, tallrikar glas och bestick, mat och snask till försäljning. Det fanns tom el men man fick vara sparsam för det var bara ett litet solkraftverk. Vi dumpade packningen och gav oss iväg direkt upp mot västerbottens högsta berg - Norra Sytertoppen. Stugvärden hade faktiskt försökt avråda oss att gå upp där för det skulle ta 5-7 timmar och sikten var dålig men vi hade sett fram emot detta, det fanns inget alternativ. Så vi gav oss iväg med raska steg. Först måste man vada över den kalla syterbäcken, sen blev det allt brantare och stenigare desto högre vi kom. Utsikten var som mäktigast när vi kommit halvvägs, på toppen såg vi nada. Men nöjda var vi! Vi tog oss dit och tillbaka på knappt fem timmar, sen slappade vi skönt i stugan tillsammans med ett större sällskap 55+ och några andra vandrare. Nästa dag gick vi tillbaka till Hemavan och tog bussen hem till Umeå. Fem mil hade vi vandrat totalt. Vi var trötta och utvilade på samma gång. Det här måste vi göra igen nästa sommar!

Det finns fler bilder i bildgalleriet. Logga in med samma användare och lösen som tidigare för att se bilderna. Hojta om du inte har uppgifterna.

Det har varit skönt att stanna i Lidköping lite längre denna gång, de senaste åren har vi bara varit en vecka men nu stannade vi två. Sol och värme har gått på sparlåga kan man konstatera men vi har ändå haft väldigt tur med vädret eftersom just de dagar vi hade planerat utomhusaktiviteter blev de allra finaste dagarna med strålande solsken. En dag var vi på Liseberg med Karin och Mattis. Där kryllade det av knattar och tonåringar pga Gothia Cup så vi funderade på om det var värt att köpa åkpasset som man får åka obegränsat många gånger på, men det var rätt biljett för oss för vi åkte i princip alla attraktioner och uppskjutet åkte vi två gånger. Köerna kan inte tagit mer än en kvart. Femkamp var också kul (särskillt när man dominerar!). När man kom hem senare på kvällen var man helt slut efter att ha varit på Liseberg och fått så många adrenalinkickar på samma dag.

Den absolut soligaste dagen var vi ute i sommarstugan och firade mitt 30-års kalas tillsammans med Karin, Mattis, Linus, min syster Camilla med familj samt Anette och Sören. Vi badade och åt god mat. Örtmarinerad kyckling hade vi köpt på Majåkers livs som har bästa utbudet av marinerat kött, fisk och fågel i stan. Kycklingen grillade vi. Till detta bjöd vi på vitlökskryddad potatisgratäng, sallad, baguett och lite chilikryddat småplock. Vitt eller rött vin till maten och dessertvin till tårtan och chokladpralinerna. Tårtan hade vi gjort själva kvällen innan, den var med citruskräm som fyllning och glasyr med vit choklad, garnerad med blåbär och mer vit choklad. Mycket delikat både estetiskt och i munnen om jag får säga det själv. Emma, Sebastian, Camilla och Feña sjöng och gav mig en present. Sen åkte vi in till stan, hade fest hos Karin och gick ut på klubben Stadt. En annan dag var vi på inflyttningsfest i Linus och Jennies nya kåk och grillade lax. Max hade varit i Sydamerika tre månader och visade bilder från resan och Linus hade jag inte heller träffat på länge. När vi snubblade hemåt senare på natten gissade vi att klockan skulle vara runt 01:30 men den visade sig vara 03:30, då vet man att man haft kul!

När jag var liten intresserade jag mig mycket för djur och natur och var ofta på expedition ute i skogen eller längs Lidköpings strandkanter, oftast var jag ute med Fredrik men ibland även med andra från Fältbiologerna eller Sveriges Ornitologiska Förening där jag var medlem. Några gånger åkte vi 2.5 mil till Hornborgarsjön som är känd för sitt rika fågelliv och alla tranorna som rastar där. Denna sommar var det Hanna och jag som åkte dit. Vi satt tysta i gömslena och spanade efter fåglar med våra kikare. En gång slog en fiskgjuse ner alldeles utanför vårat gömsle. Det är en väldigt speciell sjö, grund och näringsrik med stora mader som har befolkats av fiskare och bönder åtminstone under de senaste 10.000 åren. Muséet visade rekonstruktioner av sjön och hur man tror att människorna levde runt sjön vid olika årtusenden.

Sista helgen var vi på Läckö Slott för utomhuskonsert med The Ark och Andreas Jonsson. The Ark gillar jag och nu när dom har blivit så folkliga så drog de till sig en riktigt stor blandad publik som satt i gräset och njöt eller skuttade runt närmare scen. Även det långa mellansnacket var underhållande och scennärvaron var på topp. The Ark ska ses live helt enkelt! Med utsikt över Vänern och Kinneviken, Slottet och en vacker himmel.

Nu är vi åter i Umeå. Två veckor i Lidköping var alldeles lagom för att hinna göra några utflykter och träffa de flesta av dem jag fortfarande har kontakt med där i stan. En dag var vi på Kinnekulle med Camilla, Feña och barnen Emma och Sebastian samt mor. Några gånger har vi varit ute vid farsan och Anettes sommarstuga, han håller på att bygga ett gästhus så nästa sommar kan vi övernatta där. Vi har spelat minigolf på två riktigt fina banor, den ena var inomhusbanan på Fameworld i Skara där Mattis vann med fyra ynka poäng! Vi har varit ute och plockat svamp med morsan vilket resulterade i ca 15 gram svamp, men en dos av skog och mark och vilda bär är ju inte fel det heller. Nästa sommar åker vi troligen till Lidköping med hyrbil så att vi kan frakta lite saker som ligger kvar på vinden i lägenheten på Vattugatan där jag bodde för massor av år sedan. Vi passade på att gå igenom och slänga en del prylar nu när vi var där, en smula nostalgiskt sådär.

Nu är vi åter komna från fyra dagars vistelse och bröllopsfirande i Sundsvall. Vi trängde ihop oss tillsammans med brudpar och bror i stökig förortsetta men det gick alldeles utmärkt och det var roligt att träffa Hannas syskon för andra gången. Vi planerar att åka och hälsa på bror David i Uppsala så småningom. En dag gick vi på stan och det var mycket rörelse pga gatufesten. Jag lyckades med konststycket att köpa ett par jeans och en tuff sommarjacka på mindre än två timmar, det brukar annars ta olidligt lång tid men nu hittade jag rätt nästan direkt på Zara. Vi gick även en promenad i förorten och stannade till vid en kyrka med väldigt fin gravplats. Vi funderade på hur länge gravarna underhålls och får stå kvar egentligen och vart man gör av resterna från gravarna som man gräver upp. Det var väldigt få gamla gravstenar på kyrkogården men bakom kyrkan hittade vi en gravplats för gamla gravar, en gravstens-tipp. En av gravstenarna tillhörde någon som levde 1810-1890. Nåväl, man föds, gifter sig, dör och glöms bort. Vigseln ägde rum på tingsrätten och bröllopsfesten på en MC-klubb så det var utan konkurrens det mest otraditionella bröllop jag har varit på. Tradition är det däremot att åka på IKEA när man är i Sundsvall. Vi handlade en skohylla samt två vägghyllor, bra grejjer när man bor trångt. Därtill kom en hel del småsaker som skedar, ungsform, kryddkar mm. Vi tänkte även köpa en sänggavel med hyllor men frakt från Sundsvall kostar 1700 kr jämfört med frakt från centrallagret som bara kostar 450 kr så den beställer vi från nätet. IKEAs smarriga köttbulletallrik åt vi naturligtvis också. Nu är vi hemma och jag har träningsvärk i händer och armar av allt bärande, finfin gratismotion!

Efter 10 förväntansfulla timmar uppe i luften så står vi äntligen där på flygplatsen på Phuket i Thailand. Den ligger så nära havet att man fick känslan att vi landade på stranden. Det är eftermiddag och hett och gött. Hemma i Umeå var det mild vinter men när vi reste bort slog det om och blev -25 grader vissa dagar. Vi var i Thailand 16 dagar och bodde halva tiden på två olika platser i landet. Det första stället var alltså Phuket där vi bodde på ett lite enklare hotell i Kata med 5 minuters promenad till stranden Kata Beach. Andra stället, Ko Samui, ligger 25 mil bort ute på en ö i Stilla havet.

Resan till Thailand var en resa till paradiset kändes det som. Det är vackert med palmer, blommor och djur som man aldrig sett förut. Det är 35 grader varmt och tropisk fuktighet som gör huden helt len. Finkornig vit sand leder ner till vattnet som är ljummet och vågorna brusar härligt, långsamma mäktiga vågor som laddats upp på de stora omgivande haven. Man unnar sig en timmes massage på stranden och sen när det börjar bli dags att få något i magen så kan man gå på resturang varenda dag för priserna är så låga. Några gånger åt vi hemma på vårt eget hotells resturang. En kväll åt vi nationalrätten Tom Yam Gong som är en räksoppa kryddad med chili, stark chili!! Personalen var mycket roade när svetten och tårar rann på våra ansikten.

Vi hade läst en del om Thailand innan vi åkte dit så vi hade åtminstone lite koll på hur thailändarna är som folk och hur man undviker de värsta missförstånden. På den första promenaden i Kata var vi bleka i hyn och försäljarna var på hugget direkt, vi blev direkt inlockade till en skräddarbutik där vi skulle välja tyg och pruta på priset trots att vi inte alls hade tänkt köpa någon skräddarsydd kostym eller klänning. Men det där jag bara kollar lite som man säger i affärerna i Sverige biter helt enkelt inte på thailändarna. Men vi lärde oss snabbt att säga nej med bestämd ton och när vi väl fått lite färg på huden så blev de angelägna försäljarna färre. På stranden gick det försäljare hela dagarna och visade sina färgglada schalar, t-shirts med pirattryck, smycken mm. De sålde även grillad mat och glass så det köpte vi ibland.

Men vad har vi haft för oss då, förutom att ligga och slappa i strandbruset vid Kata Beach? Typ det här…

Måndag den 5:e februari
Testar snorkelutrustningen som vi köpte strax innan vi for till Thailand. Snorklar en timma och sen var vi trötta i fotlederna. Åt på Mali. Det blev en billig sandwich som var sådär, den rörde om i magen. Sen skyndade vi hem för vi skulle på shoppingtur till Phuket Town som anordnades av Apollo. Först var vi på en cashewnötfabrik sen besökte vi en världsberömd (inte mina ord) juvelshop. Här fanns juveler som kostade 5 mille så det var vakter och personal överallt. Personalen följde efter en och frågade hela tiden om man inte skulle köpa både det ena och andra till sin flickvän, det var riktigt komiskt hur efterhängsna de var. Vi försökte smyga iväg för att bli av med dem men de dök upp igen bakom disken där man stod. Efter detta åt vi lunch på Khao Rang, rang betyder berg och platsen är vacker med utsikt över Phuket Town. Åt soppa med ingefära, räkor mm. Ris, kött och grönt samt chili. Jag råkade tugga på en stor chili och det värmde gott i mun och svalg. Slutligen åkte vi till det gigantiska köpcentrat Central Festival. Hanna köpte en kjol. Avslutar kvällen med ett kvällsdopp och sen satt vi i hotellbaren och smuttade på nånting.

Torsdag den 8:e februari
Gick upp 7:00, snabb frukost, packar och beger oss med minibuss mot Chalong Bay, en hamn med stor pir ca 5km från Kata. Speedboat med thailändsk guide och ett 40-tal andra som skulle med på utflykten till Phi-Phi Don och Phi-Phi Leh. Resan tog ca 1 timma, det blåste mycket och vågorna var 2 meter höga; många blev sjösjuka och gröna i ansiktet men vi klarade oss bra. Först var vi på The Beach på Phi-Phi Leh, gick iland och fotade lite. Sen gled vi ut 100 meter i bukten för att snorkla - det var heeelt fantastiskt!! Färgglada fiskar i gult, svart, rött och grönt. En del var stora på ett par kilo andra såg ut som små neontetras. Vilken dröm för en gammal fisk och akvariefantast som mig. När vi matade dem kom de i täta stim, orädda och nära. Vattnet var glasklart och 3 meter djupt, vi fotade med en undervattenskamera. Sen åkte vi vidare till andra natursköna platser; en bukt där det satt stora fladdermöss, en grotta där kinesiska handelsmän levt och plockat ägg ur fågelbon - Viking cave. Sen åkte vi till Monkey Island och där blev Hanna ovän med en liten apa som daskade till eller bet henne vi hann inte uppfatta riktigt vad som hände. Sedan stannade vi till i Phi-Phi Don, åt lunch och shoppade lite. Sista anhalten var en liten ö utanför Phi-Phi Don där vi snorklade men det var grumligt. Såg en nästan helt genomskinlig fisk, man såg nästan bara ögonen! På hemresan behövde båtens fyra stora motorer inte jobba lika hårt, vinden hade lagt sig något och guiden gjorde sugrörsfigurer åt barnen. Hemma igen vid 17:00. Big Monkey säger bye bye.

Vi kommer hem till hotellet men ger oss iväg direkt igen. Tar en taxi till toppen på södra Phukets högsta berg. Chaffisen var trevlig och vi pratade lite, ibland förstod vi inte varandra alls men för det mesta gick det bra. Utsikten var underbar, helt underbar. Detta är ett av de mest religiösa ögonblick i mitt liv, utsikten över Kata, Noi, Chalong, Phuket Town. Ljudet av ett klockspel och omgiven av vackra gröna kullar, berg och hav. En nästan färdigställd Buddastaty stod bredvid en annan guldbelagd Budda. Mötte en nunna. Det började skymma. Vi åkte tillbaka till hotellet och åt middag. Sen åkte vi, med samma chaffis, mot Pathong. 8 matcher, 4 knockouts och thaiboxning av, i våra ögon, högklassig thaiboxning. På den ena ringsidan stod bara thailändare och dom förde ett jäkla liv och satsade pengar. Tillbaka på hotellet vid halv ett. Stupar i säng. Zzz.

Lördag den 10:e februari
Jag hade haft ont i halsen några dagar, riktigt otäckt och varigt faktiskt och det ville inte ge sig så vi tog en taxi till Bankok International Hospital där jag blev undersökt och fick antibiotika och antiinflammatoriska piller samt smärtstillande. Under hemresan föreslog chaffisen att “free of charge” ta oss till Phuket Zoo - vilken flopp! Djuren behandlades dåligt, små burar, fastkedjade elefanter, slöa passiva uttråkade fiskar. Det är bara att konstatera att djurrättsorganisationerna inte har kommit så långt på den thailändska landsbygden. Sen kom själva höjdpunkten tillika misären - The Monkey Show som vi hade väntat på. Thailändare rapp-rabblade till sketen discomusik medan aporna och publiken led. Sämsta “”showen”" vi någonsin har sett! Åkte tillbaka till hotellet. Gick till Karon Beach, gick på resturang sen badade vi för första gången på Karon Beach. Det var Stora vågor! 16:35 skulle vi hämta vår tvätt som vi hade lämnat till en dam på gatan nära vårt hotell. “Come back later” sa hon då. Detta passade inte oss särskillt bra efterssom vi skulle med buss till FantaSea-showen kl. 17:00 och resa till Ko Samui dagen där på. Nåväl, det löste sig i sista stund, vi kom iväg. Sen kom vi fram. På Festival Village fanns olika stånd med souvenirer, spel med thaiflickor i cowboyhatt som lockade dit folk med sång och musik. Det var två scener, en med ett thaiband som spelade rock och en dansscen med dans från olika delar av världen. Det var väldigt bra, hög klass och varierat. Vi ångrade djupt att vi inte hade tagit med oss kameran. Vi gick en sväng och tittade på det enorma konstgjorda landskap som omgav oss, stora stenelefanter, en stor borg och trappa - detta var entren till showen som vi skulle gå på. Men först var det dags för buffé. Även detta rum var enormt med fina dekorationer, mer mat än man orkar äta och även godisbuffé. Det var flera tusen besökare, buffén var för 4000 personer. Sen gick vi på festivalområdet lite mer. Hittade täljda träelefanter som vi köpte av en kvinna som hade gjort dem för hand. Sen gick vi och såg showen FantaSea och den var helt fantastisk!!!

Söndag den 11:e februari
Efter en dryg timmes flygresa landar vi på en mycket charmig flygplats på Ko Samui. Tar bussen till vårt hotell Imperial Boathouse och när vi kommer fram får vi en bra visning av rummet och introduktion till hotellet. Det är exklusivt och stort, det känns verkligen jättelyxigt. Vi har två resturanger och en privat strand som tillhör hotellet. Äter lunch vid strandresturangen Captains Choice - toast Club Sandwich, guavajuice och mangojuice. Dom där juicerna drack vi många av. På kvällen åt vi hotellets middagsbuffé som var väldigt god. Hanna testade bläckfisk. Det var även en show under middagen. Sen strosade vi omkring lite mer på hotellområdet.

Tisdag den 13:e februari
Slappade mest hela dagen, badade i båtpoolen och i havet. Överhuvudet taget så spenderade vi ganska mycket tid vid hotellområdet eftersom det var så vackert och det mesta man behövde fanns där, på Kata var vi runt lite mer på olika ställen och utflykter. Vid 16-tiden denna dag tog vi iallafall vi en buss till Chaweng som är ett område med mycket shopping och uteliv. Köpte en prydnadsvas som det stod Samui-Thailand på, en plånbok till mig och en topp till Hanna. Åt middag på en resturang som en indier lockade in oss på. Den låg avsides, var liten och nystartad och man fick känslan att vi i princip var deras första gäster, men det var också det som var charmigt. Maten var ok; ris, kyckling, nan-bröd, frukt-juice. Går runt lite i Chaweng sen testar vi beachen och badar trots röd flagg och höga vågor. Tar en Taxi-meter hem för våra sista löspengar. Spelar pingis på hotellet.

Onsdag den 14:e februari
8:30 blir upphämtade av vår chaffis för en 4 timmars tur längst ringleden runt ön (ca 5 mil). (1) Big Budda. Utsikt över Bo Hut-viken. (2) Utsiktsplats över Chaweng och man kunde se att stranden var grund ända ut till en närliggande ö. Ko Samui är 245.000 km^2 och har 48000 invånare, 8000 bor i Chaweng. Många här har ett etniskt ursprung från både kineser och thailändare. De flesta är buddister och några är muslimer (i fiskebyn i söder). (3) Tempel med mumifierad munk, 35 år gammal. Hanna får en spådom. (4) Vattenfall. (5) Nathon. Lugna gator med stånd och affärer, mycket lokalbor. När vi kom hem badade vi länge i poolen. Fick massage. Eftersom det var alla hjärtans dag så hade vi bokat bord på ett arrangemang nere på stranden. Det var mycket romantiskt. 6-rätters + juice, drinkar och chang-öl som var en lite bitter lokalproducerad öl. En trubadur spelade lågmäld musik och otroligt nog så spelade han både “in the getto” och “desperado” som båda har en lite speciell innebörd för mig och Hanna. Man skickade upp ballonger med lyktor.

Torsdag den 15:e februari
Hämtas upp kl. 8:50, får vänta på några av deltagarna som var sena. Åker på långbänk på en pickup, ganska skumpigt men roligt. Elefantridning 30 minuter, det var sådär, kul att sitta på elefantens huvud, men det hade kännts roligare om vi haft något riktigt mål med ridningen, nu var det bara en sån där turistgrej. Elefanterna var iallafall väldigt lugna och snälla. Det fanns längre turer också och där ingick Elefant Show och även Monkey Show. Sen badade vi i vattenfallet. Det var svalt och fräscht. Vi var tillbaka vid 12:30, badade i poolen. Hanna fick en hennatatuering och flätade håret. Det tog ganska lång tid så vi blev lite hungriga och grininga. Sen köpte vi rom och cola på 7-eleven, satt på hotelbalkongen och pratade om vad vi hade läst under dagen, livet och barndomen. Det var väldigt mysigt.

Fredag den 16:e februari
Sol, bad. Åkte luftmadrass. Blev bruna. Läste tidningar och böcker. Vid 18:00 åkte vi till Fishermans Village som är en fiskeby för turister (den riktiga kinesiska fiskebyn är i söder). Vi åt på Happy Elefant (som vi hade läst gott om i Lonely planet) och det var mycket gemytligt; solnedgång, ung trevlig personal, söta katter, luftballonger i taket. Maten: Haj och barracuda, salt och pepparsås, vitlökssås, bakad potatis, friterade grönsaker. Jag drack Singa-öl och Hanna en Baccardi breeezer. Sen gick vi en sväng i kvarteret, gick in på en pub och spelade biljard. Gick in på en annan pub och lyssnade på livemusik och drack Jim Bean burbon. Hemma vid 21. Slappar.

Lördag den 17:e februari
Sista dagen innan hemresan ville vi vara på hotellet och bara njuta av sol och bad. Spelade pingis. Fotade lite. Lånade en vindsurfingbräda som både jag och Hanna testade. Det var lite halvsvårt att ta sig tillbaka till den punkt jag startade men det gick tillslut. Resan närmar sig sitt slut. Jag kan hantera det lite bättre än på den där resan till Cypern för 20 år sen men det är ändå med stor motvilja som man lämnar Thailand.

Söndag den 18:e februari
Påbörjar hemresan. På grund av att Novairs flygplan dagen innan tvingades nödlanda blev vårt flyg hem försenat och vi spenderade ytterligare en natt på hotell i Phuket Town. Det kostade oss ingenting, vi slapp resa på natten och Apollo bjöd på middag så det var helt ok tyckte vi. Vi kände inte av någon direkt jetlag (6 timmar) när vi kom hem men efter några dagar kom tröttheten. Eller kanske det bara var vintern, mörkret och kylan som tagit oss från paradiset tillbaka till vardagen.