Skoene et al memoria

Gav ett litet bidrag (250kr) till Rädda Barnen idag för att de ska ge massa barn möjlighet att gå i skolan istället för barnarbete. God Jul! Nu ska jag julpynta lite.

Jag vaknade denna morgon, och kände mig på shoppinghumör för en gångs skull. Jag köper sällan nya kläder, stora delar av garderoben är från 90-talet. Ibland känns det lite trist faktiskt, att inte bry sig mer. Så många gråa, blåa, urtvättade menlösa intetsägande klädesplagg att välja mellan när man går upp varje morgon. Ja det är ingen större skillnad på dem så någon beslutsångest brukar jag då inte ha iallafall. Jag är nog mer funktionellt orienterad när jag letar kläder, det är väl så det ligger till. Så även denna dag. Gick på 15% rea på utebutiken och köpte byxor samt två par handskar. Lite kallingar på JC, sen en sväng på Dressman och köpte två skjortor, en slips och fler kallingar och sockar som jag behövde. Allt till 40% rabatt! Imponerande shoppingresultat för att vara mig! Köpte kläder för drygt 3000 kr på två timmar.

Från onsdag till söndag åkte jag och Hanna på minisemester till London för att fira morsan som fyllde 60 år. Vi bodde hos Camilla och Feña och hade det väldigt trevligt. Deras barn, Emma och Sebastian var så ordentliga och på bra humör. Barnen var lite mer morgonpigga än oss andra men på morgonen var de lugna och tysta när de visste att vi andra låg och sov. När vi var där förra gången i somras var det mer bråk och ståhej, då hade Sebastian ont i magen. Vi kom fram på onsdag kväll, åt middag och snackade lite. På torsdagen åkte vi en tur i The London Eye. Sen besökte vi Garden museum där det dels var en utställning om trädgårdsmästaren Beth Chatto och så fanns det en trädgård med ett gäng olika växter. Museet var inget speciellt tyckte jag, orkade inte läsa all text, men morsan är ju intresserad av sånt och förhoppningsvis tyckte hon det var lite intressant. Däremot fanns där ett café med en väldigt mumsig vegetarisk buffé av det lyxigare slaget. På kvällen åt vi finmiddag hemma, Camilla hade gjort en god räksoppa och en efterrätt och Hanna och jag lagade huvudrätten - ungsbakad lax, potatis och hollandaisesås. Efter det var vi proppmätta. På fredagen gick vi på shopping längs Oxford street och Regent street. Vi var en sväng på Harrods och köpte praliner och strosade omkring och kollade saker som var svindyra. Sen skulle vi köpa leksaker till barnen så vi gick till Hamleys som är ett femvåningshus med alla tänkbara leksaker. Det var fruktansvärt! Massvis med folk, skrikande barn och skrikande försäljare som kastade små flygplan och gummibummeranger som man nästan måste ducka för. När man hade kommit förbi såpbubbel k-pisten och ut därifrån så var man ganska mör i skallen. Vi slöt upp med Camilla o co på en resturang. Halvvägs in i middagen blev Hanna magsjuk så vi skippade efterrätten och tog en taxi hem. Nästa dag gick vi på musikalen Lejonkungen. Bra musik och fantastiskt fantasifull koreografi. På kvällen gick vi till champagnebaren på morsans hotell och drack lite champagne. Nästa dag åkte vi hem.

Hemresan var ungefär som förra gången då vi var i London. Denna gång var Hanna illamående av magsjukan och jag hade skitont i halsen och frös. När vi kom till Arlanda var det snöstorm, ja till och med orkanstyrka och många flyg var försenade. Vi skulle ha lyft 21:10 men det blev fem timmar försenat. Vi var glada när vi väl kom iväg iallafall. Vid fyra-tiden var vi hemma och däckade i sängen.

TFTC! Det betyder ungefär tack för kaffet fast på geocaching-språk (thanks for the cache!). Skattletandet har fått en liten nytändning nu när jag och Markus har varit ute två gånger. Förra helgen tog vi två cachar och bommade på två. Dom vi bommade på var en som var placerad mitt på strömpilens parkering, samt en som tydligen ska ligga under kolbäcksbron. Idag var vi ut en sväng igen. Det var kyliga minusgrader och under eftermiddagen föll snön ett vitt täcke på marken. Men riktigt trevligt! Vi var en sväng på Glödheta glashyttan och kollade på Helenas lerdrakar som dom hade bränt och glaserat (med koppar) idag, riktigt tjusiga. Sen var det dags att börja skattjakten. Först tog vi två cachar på Teg, den ena var mycket listigt inborrad i ett dött träd, jag blev förvånad att Markus kunde hitta denna. Sen åkte vi till flygplatsen för att fika lite medhavda bullar, kladdkaka och glögg. Skönt var det att komma in i värmen. Dom håller på och bygger om där inne. Ut i kylan igen och en lång promenad till andra sidan landningsbanan, där ute i bushen hittade vi nästa burk med lite småprylar och en loggbok. Vi tog ytterligare en cache som fanns på Ön och sen åkte vi till kolbäcksbron för att göra ett nytt försök att hitta denna, vi lyckades inte. På min profilsida på geocaching.com loggar jag alla cachar jag tar. Det är 9 hittade och 4 bommade hittils. Plus 3-4 st som vi har hittat runt Nydalasjön som inte finns med längre på denna sida.

Min utrustning var inte riktigt optimal för dagens strapatser. Dels var mina joggingskor inte särskilt varma efter man hade trampat igenom isen på några ställen ute i skogen och på fältet. Dels vore det trevligt om GPSen (handdatorn) var vattentålig, nu är man ju rädd att den ska pajja när det snöar och regnar. Nåväl, den har ju funkat bra hittills iallafall. Men ett par rejäla kängor ska jag nog köpa vid tillfälle. Utebutiken har rea inom några veckor sa dom idag när vi var där. Jag köpte ett liggunderlag som jag ska ha när vi åker till London nästa vecka, Thermarest Trail Pro. Den är 5 cm tjock och väger 910 gram, jag prioriterar liggkomfort framför vikt!

De senaste fyra veckorna har jag varit sjuk, mer eller mindre. Först fick jag nån förkylning som i vanlig ordning främst gav svullna halsmandlar och trötthet. Sen kom rethostan och jag hostade mig igenom det sista seminariet om biokemi. Jag jobbade hemma en dag för att kunna ta igen mig lite och undvika att smitta eller bli smittad av någon annan sjukling på jobbet. Dagen därpå kände jag mig sämre och tog ut min första sjuklediga dag under de fyra år som jag jobbat på sjukhuset. Jag har ju varit förkyld och lite småsjuk lite då och då, men aldrig så att det har brutit ut så jag känt mig riktigt sjuk. Men det är väl bara att tacka för den friska tiden som har varit då, för denna sommar och höst har jag hunnit med både magsjuka, ögoninflammation och influensa. Om man ska se det lite positivt så är det ju nödvändigt att man bearbetar lite sjukdomar så man skärper immunförsvaret lite, bättre att ha det nu än när man blir gammal och skröplig. Och det finns ju värre saker man kan råka ut för, helt klart! Hursomhelst, jag blev långsamt bättre och sen blev jag sämre igen för en vecka sedan. Torrhosta som gjorde ont i lungorna pga bronkit. Halsinflammation. Feber som var 41 grader som mest. Så det blev ytterligare fyra sjukdagar fram till idag. I lördags var jag på akuten för jag var orolig över att det kändes som det gjorde i lungorna och vårdcentralen var ju inte öppen. De skrev ut kraftfull hostmedicin, mer än så kunde de inte göra för det är en virusinfektion. Det mest absurda under helgen var att jag inte kunde sova. Det gick bara inte. Från fredag morgon till söndag kväll så sov jag bara två timmar på lördagsnatten (vad jag kan minnas). Det var alltså en 60-timmars insomnia som säkert chockade kroppen ännu mer. Inatt sov jag dock 6 timmar, kände mig pigg och gick upp och åt frukost. Sen gav sig min rubbade sömncykel till känna och jag slocknade direkt på soffan i ytterligare tre timmar. Nu vill jag bli kärnfrisk och börja träna massor, jag har verkligen saknat det under denna senaste månaden.

Det är en hel del nytt på jobbet denna höst. Bl.a. fem nya medarbetare (minst) vilket innebär att avdelningen har vuxit snabbt, och det känns kul med lite nytt folk. Nytt är också att jag har slutfört konsultuppdraget mot företaget Explizit och kommer nu jobba heltid i projekt på FoU igen. Omväxling förnöjer! Exakt vad jag kommer göra under hösten är inte spikat, men det finns mycket att bita tag i så det är delvis upp till mig själv att bestämma vad jag vill satsa på först. Under oktober kommer jag däremot jobba med systemet för distansmonitorering eftersom det nu är beslutat att det ska tas i drift på landstinget, riktigt spännande och roligt tycker jag.

Ett plus med nuvarande jobb är att vi har möjlighet att vidareutbilda oss på arbetstid. Den senaste månaden har vi haft en intern kurs om biokemi där vi lärt oss (och repeterat) om celler, gener, proteiner och bioteknik. Mycket intressant! Till våren ska jag läsa en D-kurs om Bildanalys på Umeå Universitet samt en intensivkurs i Linköping om Medicinteknisk säkerhet. En och annan konferens kommer det nog också bli av. Men det är ju så, hur ska man annars ha tid att hänga med om inte jobbet satsar lite.

Det måste ha varit 10 år sen jag seglade senast, då med Albert när vi åkte från Lidköping till Karlstad. Jag minns att det var både stiltje och oväder på den seglatsen. Denna gång var det Markus som bjöd med mig på en tur kring trakterna vid Obbola (en mil utanför Umeå). Det var en fin kväll om än lite kyligt, men vi hade ju varm choklad, te och fika med oss! Mörkret föll, vi tände lanternorna och guppade runt där i viken ett par timmar. Ja se en segelbåt, det skulle man ha!

Efter ett och annat ambivalent samtal med mig själv kom jag fram till att det ändå var dags för en ny dator. Det är ju trots allt mitt jobb och en kär hobby och det är frustrerande att vänta när datorn tänker länge och väl för att slutligen komma fram till att computer says nooo! Uppgraderingen bestod av ett Asus P5K moderkort, en Core 2 Quad processor, ett Sapphire Radeon HD4850 grafikkort samt 4GB DDR2. Mitt gamla nätagg är 350W vilket är på gränsen för att driva det nya grafikkortet, men efter lite stresstester med 3DMark Vantage kan jag konstatera att det räcker till. Hela kalaset kostade 4300 kr, riktigt bra pris för den prestandan tycker jag. Nu är jag med i matchen igen med fyrdubbla kärnor och fyrdubbel(?) körglädje.

Vad jag kan minnas så har jag aldrig rest för att bara se en enskild konsert, jag har mest varit på festivaler. Så jag hade ganska höga förväntningar nu när vi skulle åka och se Coldplay i Globen. Vi hade fått tag på rekordbilliga tågbiljetter, 800kr ToR för två personer. När vi kom fram träffade vi Jonas, laddade upp med Telefonplans berömda vegpizza hemma hos honom och åkte sen till spelningen. Några hundra meter framför Globen stelnade Jonas till - var är min biljett?? Känna i alla fickor… nope. Vi gick raskt tillbaka en bit där vi kom från och yes där låg den tappad på marken! Oerhört lättade var vi. Typiskt Jonas . Lallade sedan runt i Globen en stund och letade Coldplay-souvenirer och öl till tonerna av första och halva andra förbandet. Så hur var konserten då? Jo Coldplay var bra men ljudet i Globen sög verkligen. Vi hade rätt kass platser så vi såg inte storbildsskärmen och jag kan tänka mig att det var extra mycket eko där vi satt högt uppe läktaren till vänster. Men stämningen var det inget fel på när fjortontusen fans jublade och sjöng med! Bäst var medlyt med skönt halloweenvibrato från en liten upplyst scen. Bäst var även när dom körde några låtar akustiskt från läktaren. Man ser sällan sånt när man lyssnar på mp3.

Fredag gick jag och Hanna på stan, kulturhuset, NK, käkade vietnamesiska wraps mm. På kvällen träffade vi min gamla gymnasiekompis Albert, fru, barn och hus. Dom hade ett läckert matsalsrum med massor av fönster som Helenas farsa hade fått tag på via jobbet, där satt vi och mumsade thaikäk, drack vin och berättade om våra liv. Sen åkte vi till biljard-puben Jolo med Albert och Jonas och spelade länge, riktigt nice ställe! Därefter gick vi till lobbyn i Hotell Rival och surrade vidare med Jonas, kom hem sent, la oss ännu senare.

På lördag gjorde vi hötorget, köpte kantareller (till överpris?) och potatis, lingon. Lagade grymt gott käk. Softade, såg filmen Varg. På kvällen tog vi nattåget tillbaka. Sov rätt bra för en gångs skull och anlände till en strålande vacker morgon i Umeå. Hem ljuva hem.

Datorlådan version 1 var visserligen en fantastisk förbättring mot att ha ingen låda alls, men det fanns fortfarande en enkel förbättring att göra för att få den tystare - bomma igen den sista öppna sidan! Så jag cyklade till Beijers och sågade till ännu en skiva som jag skruvade fast på lådan. Sticksågade sedan hål på lådans ovansida och skruvade fast två fläktar som forslar ut den varma luften. Tada! Datorerna blir faktiskt inte varmare nu än de gjorde när hela sidan var öppen. Jag antar det blev ett bättre flöde genom lådan nu när den varma luften som stiger uppåt vädras ut i toppen. Fläktarna är ställda på att varva 800 varv/min och det räcker alldeles utmärkt för att hålla ett bra klimat för datorerna. Nu är det så tyst att datorerna får konkurrens av lägenhetsventilationen och klockor som tickar. That’s the way (aha aha) I like it!